Page 33 - Merimies 3 2015

Nedan följer en förteckning över viktiga händelser och nedskärningar i arbetskraftskostnaderna inom handelssjofarten under 1984–2015:
1984–1987 Finlands handels otta minskade med 65 procent från 2,36 miljoner bruttoregisterton till 0,85 miljoner brutto- registerton till följd av ut aggningar och fartygsförsäljningar. Antalet fartyg sjönk från 190 till 100.
1989–1991 Ett tillfälligt statligt räntestöd beviljades för nyan- skaffning av lastfartyg i småtonnage. Besättningen på dessa far- tyg minskades och ett nytt kollektivavtal som sänkte lönekostna- derna tecknades för dem (det s.k. småtonnageavtalet). Dessa åtgärder ledde till att handels ottans storlek börja växa något.
1992 Staten satte som villkor för sjöfartens arbetskraftskostnads- stöd att sjöfartens arbetsmarknadsparter minskade fartygens ar- betskraftskostnader med 10 %. Det skulle man göra genom att sänka lönerna med 10 % eller minska fartygspersonalen.
Samma år godkände riksdagen lagen om en förteckning över han- delsfartyg i utrikesfart, som trädde i kraft i början av 1992. Baserat på lagen återbetalade staten en del av bikostnaderna för arbets- kraft som arbetsgivaren betalat.
1990–1999 Det nska tonnaget växte från 1,1 miljoner brutto- registerton till 1,7 miljoner bruttoregisterton. Lastfartygsstödet har gjorts om i era omgångar under de senaste 20 åren.
2001 I Sverige bytte man till ett nettolönesystem för last- och passagerarfartyg. Det ledde till ett hot om ut aggning av fyra stora passagerarfartyg i Finland, eftersom Finlands stödlagstift- ning inte gällde passagerarfartyg.
På grund av den uppkomna situationen tecknade arbetsmark- nadsorganisationerna ett nytt passagerarfartygsavtal 2001, en- ligt vilket arbetskraftskostnaderna för passagerarfartygens eko- nomipersonal sänktes med cirka 15 procent.
2002 Efter att man tecknat det nya passagerafartygsavtalet för- ändrades stödlagstiftningen så att även passagerafartygen togs med i stödsystemet.
Samma år kom även tonnage skatten i kraft som var ämnad för fraktfartygs sektorn. Tonnageskatten var dock inte konkurrens- kraftig jämfört med liknande tonnageskattesystem i andra EU-länder. Endast ett litet rederi valde tonnagebeskattning, men gick i konkurs efter två år.
2002–2006 Antalet handelsfartyg i utrikesfart sjönk från 129 till 114. Inga nybyggda fartyg aggades in till Finland. Medelåldern på vår handels otta närmade sig 20 år. 2002–2006 minskade
besättningen med 1 272 årsverken. Ut aggningarna av stora passagerarfartyg som skedde efter det minskade antalet årsver- ken med ytterligare 500.
2005 Passagerarfartygstra ken mellan Finland och Estland hamnade i en kostnadskris beroende på de mycket lägre löne- kostnaderna på fartyg under estnisk agg. Det ledde till att ar- betsmarknadsorganisationerna tecknade det s.k. tra kområ- desavtalet, enligt vilket man minskade arbetskraftskostnaderna för nska passagerarfartyg i estnisk tra k med cirka 15 procent. Numera nns det bara ett passagerarfartyg under nsk agg i estnisk tra k.
2009 Den nska sjöfarten tog en positiv vändning tack vare tre faktorer:
1) Riksdagen godkände en förändrad och förnyad tonnageskat- telag, som var avsevärt konkurrenskraftigare än lagen från 2002.
2) Samma år förbättrade man stödlagstiftningen för sjöfarten så att kostnaderna för byte av besättning på fartyg i cross trade- tra k också omfattades av stödet. Det påverkade i sin tur den nska sjöfartspolitikens beständighet och långsiktighet.
3) Sjöfartens arbetsmarknadsorganisationer tecknade ett ram- avtal som gör det möjligt att använda arbetskraft från länder utanför EU på nska passagerarfartyg. Genom avtalet har farty- gens arbetskraftskostnader sjunkit med 24–30 %. Bland- besättningsavtalet omfattar idag (år 2015) 58 fartyg, vilket mot- svarar 77 % av fraktfartygen i utrikesfart.
2009–2015 Utvecklingen av det nska tonnaget har tagit en po- sitiv vändning. Rederierna har köpt nybyggda fartyg och andra fartyg som har aggats in under nsk agg. Från slutet av 2014 har 114 fartyg förts in i det nska handelsfartygsregistret. In agg- ningarna har skapat nya arbetsplatser och sänkt medelåldern på handels ottan.
2015 Riksdagen godkände våren 2015 en ändring i sjömännens pensionsskydd med vilken man frångår de sänkta pensions- arrangemangen för sjömän och använder samma pensionsålder som i andra branscher. Bakgrunden till ändringen var att minska statens utgifter som berör sjömanspensions systemet.
SommarEn 2015 Ett hot om att minska passagerarfartygsstödet med 20 miljoner euro har återigen skrivits in i statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram. Om nedskärningen förverkligas är ho- tet det att samtliga nsk aggade passagerarfartyg aggas ut.
2015 • 3 // MS 33