Page 29 - Merimies 4 2015

Finska fartygsbefäl blir billig
i nsk arbetskraft
Finland har man redan i åratal utbildat alldeles för många far- tygsbefäl. I praktiken betyder detta att befälen utexamineras från skolan direkt i arbetslöshetsregistret. Skolorna i branschen
har vägrat inse hur allvarlig situationen är. De har blint fortsatt sin verksamhet utifrån egna själviska mål utan att lyssna till varningar. För skolorna är utbildning i dag ren affärsverksamhet: ju er stude- rande som antas och utexamineras, desto mer förtjänar skolorna.
Skeppsbefälsförbundet har beslutat att tackla den utbredda ar- betslösheten bland styrmän på ett sätt som kan ha oväntade följ- der. Förbundet avtalade i ett protokoll daterat 17.8.2016 med Rede- rierna i Finland att man på nska fartyg med blandbesättning kan börja anställa nska styrmän istället för visstidsanställda utomeu- ropeiska arbetstagare, men inte enligt nska arbetsvillkor utan med den lön som betalas till non-EU-arbetstagare. På fartyg med blandbesättning kan det alltså i fortsättningen nnas nska styr- män, varav en del jobbar enligt nska kollektivavtal och en annan del följer arbetsvillkoren för non-EU-arbetstagare trots att båda grupperna utför samma arbete. Detta är ren och skär lönerea och lönediskriminering bland EU-arbetstagare.
I avtalet mellan Skeppsbefälsförbundet och Rederierna i Fin- land rf talas om juniorstyrmän och styrmanskadetter. Benämning- arna är vilseledande: det handlar inte om studerande inom bran- schen och kadetterna är inte extra arbetskraft vid sidan av den normala besättningen. Tvärtom avses med juniorstyrmän och styr- manskadetter utexaminerade styrmän som redan har en viss ar- betserfarenhet och som nu kan anställas utanför avlösningssyste- met med en betydligt lägre lön och sämre förmåner än de övriga nska styrmännen som jobbar på samma fartyg. Ifall det handlade om studerande eller praktikanter som utgör extra arbetskraft utan- för den egentliga besättningen, kunde man förstå att lönerna och övriga villkor skulle skilja sig från den normala besättningens. Så är ändå inte fallet, eftersom det ingångna avtalet uttryckligen inne- bär att man skapar ett system med arbetstagare i två olika klasser bland eu-anställda som tillhör den sedvanliga besättningen: för samma arbete betalas helt olika löner. Det återstår att se om styr- männen själva godkänner en sådan ojämlik behandling och om arrangemanget över huvudtaget är lagligt.
***
Man rör sig också i gråzonerna då avtalet stipulerar att rederiet betalar en ersättning till Skeppsbefälsförbundet för upprätthållan- de av kadettsystemet. Ersättningen motsvarar ”styrmanskadet- tens” medlemsavgift till förbundet. Vad avses med avtalets kadett-
system? Det handlar om vanliga styrmän som ska anställas. Vad är det för ett system som Skeppsbefälsförbundet upprätthåller och varför betalar rederiet en separat ersättning för detta? det är antag- ligen första gången som en arbetsgivare i Finland betalar ersätt- ning till ett arbetsgivarförbund för att göra upp ett kollektivavtal. Detta har inte hört och hör fortfarande inte till Sjömans-Unionens verksamhetsprinciper.
Blandbesättningarna introducerades för sex år sedan. Finland var bland de sista länderna i Europa att införa dem. I Sverige övergick man till blandbesättning redan i mitten av 1990-talet. Orsaken till att vi tvingades införa motsvarande system i Finland var till stor del att rederierna just då höll på att förnya sitt föråldrade tonnage. För att kunna registrera de nya fartygen under nsk agg och trygga de då- varande arbetsplatserna måste den nska aggens konkurrenskraft ökas. Detta uppnåddes genom införande av blandbesättning och revidering av tonnageskattlagstiftningen. Blandbesättningen ge- nomfördes rederi- och fartygsvis enligt sjöfararförbundens och rede- riernas gemensamt överenskomna principer. Systemet har lett till en ökning av sjöarbetsplatser under nsk agg under de senaste åren.
Skeppsbefälsförbundet och Rederierna i Finland rf har i sina med- delanden lyft fram hur de skapat möjligheter att sysselsätta nska styrmän på nska fartyg och att de på så sätt håller på att tackla ar- betslösheten bland styrmän och lösa problemen med överutexami- nering. Meddelandena säger inget om att detta skett genom att halv- era styrmännens lön och avskaffa arbetsskiftssystemet. De nska fartygsbefälen och deras intressebevakare har sålunda valt en ytterst farlig väg och ingen vet vart den leder. De nska fartygsbefälen har i ett slag omvandlats till billig nsk arbetskraft, som tvingas ta emot arbete med en lön som man inte kan leva på i Finland.
Rederierna i Finland rf har redan föreslagit för Sjömans-Unionen att ett liknande system ska skapas för arbetstagare inom manskapet. Unionen har ändå skarpt motsatt sig förslaget och meddelat att den inte godkänner en indelning av sina medlemmar i två olika klasser och inte ens kommer att förhandla om ett sådant alternativ.
simo Zitting
Ordförande
simo.zitting@smu.
ledare
2016 • 4 // MS 29
på svenska
Jukka-Pekka Flander