Page 8 - Merimies 5 2016

I storm och medvind – den breda strömfåran i Unionens historia
Innan arbetarrörelsen föddes var syste- met ruttet, eftersom det var ojämlikt och orättvist. Fackföreningspionjärerna ar-
betade i svåra förhållanden, men ck tro och inspiration att fortsätta då historiens hela tyngd bidrog till att trygga en seger för arbetarna. På så sätt började sjömännen bygga upp en egen organisation som mot- kraft till rederiernas, fartygsägarnas och kaptenernas övervåld.
Mot en internationell lönenivå
Finland hade varit ett dynamiskt sjöfarts- land fram till mitten av 1800-talet, men från slutet av 1800-talet och fram till 1950-talet var vår sjöfart primitiv. Det återspeglades på sjömännens arbete och liv på fartygen.
De nska sjömännen var dåtidens billi- ga arbetskraft. Billig arbetskraft ck de n- ska rederierna att köpa begagnade ångfar- tyg. Sjömans-Unionens mål var att nå en internationell lönenivå. Unionen ck till sitt första kollektivavtal år 1927.
Unionen försökte försvara sin kollektiv- avtalsrätt vid en lång och bitter strejk år 1933, men ck se sig besegrad av rederier- na och strejkbrytarna. Efter den misslycka- de arbetskon ikten började Unionen stärka sjömännens organisationskraft.
Sjömans-Unionens riktiga genombrott kom i slutet av 1940-talet. Förbundet lycka- des så smått förbättra lönerna och förhål- landena på fartygen. Man utnyttjade isbry- tarna på ett skickligt sätt vid förhandlingarna om sjömännens arbets- villkor. Om isbrytarna hade stannat på vin- tern hade det satt stopp för hela sjötra - ken.
Sjömans-Unionen drev valuta- och im- portregleringen och sjömännens rätt att vid höga tullar föra in kapitalkonsumtions-
varor som de köpt från utlandet med egna inkomster. De så kallade sjömansbilarna, som medförde rejäla försäljningsvinster i Finland, orsakade uppståndelse.
Efter hjälteåren
Sjömansyrket blev lockande. Det som gjor- de det ännu intressantare var möjligheten att se främmande länder vid en tid då ut- landsresor var dyra. Legendariska niilo Wälläri dog 1967 när det var dags för fack- förbundet att söka nya sätt att trygga sjö- männens ställning. Jämfört med hjälteåren var vintrarna på 1970-talet milda, så det var inte lika effektivt att hota med att stoppa isbrytarna.
Spänning kommer
säkert att bli mer långvarig inom
sjöfarten än någon av oss hade önskat.
Sjömans-Unionen riktade blicken mot hemlandet istället för världens hav. Inhem- ska lösningar på arbetstider, löner och se- mestrar blev målet. Det var inte alltid lätt, eftersom många medlemmar mindes tider då Unionen var en känd och fruktad aktör. Ett annat tecken på att det var svårt att an- passa sig var att ordförandena efter Wälläri intelängre cknågonobestridligmaktställ- ning.
Den snabba ekonomiska tillväxten i Fin- land, den växande fackföreningsrörelsen och FFC:s solidariska lönepolitik utgjorde en bra och dynamisk miljö. I denna miljö med snabba omstruktureringar blev situa- tionen för den nska handels ottan ännu
svårare när handels ottorna i bekvämlig- hets aggländer som tryckte ner internatio- nella sjöfartsbestämmelser och -löner väx- te. Sjömans-Unionen ryckte ut för att försvara den inhemska sjöfartens kontinui- tet.
Unionen har förbättrats sjömännens vardag
Cirkeln håller på att slutas. Sjömans-Unio- nen satte sig länge på tvären, men till slut har även den nska handels ottan fått far- tyg med blandbesättning. De tryggar det nska sjömansyrkets kontinuitet från ma- skinrummet till kommandobryggan. Pro- blemet är att principerna om jämlikhet och rättvisa inte riktigt uppfylls, dvs. samma lön för samma arbete. Denna spänning kommer säkert att bli mer långvarig inom sjöfarten än någon av oss hade önskat.
Varken Sjömans-Unionen eller FFC har lyckats eller ens riktigt försökt de senaste årtiondena att bryta det grundligt kapita- listiska systemet. Å andra sidan har Unio- nen gjort sjömännens vardag mycket bätt- re. Man har begränsat arbetsgivarnas husbondemakt och förtydligat sjömän- nens rättigheter och skyldigheter genom kollektivavtal. Sjömännen har med be- stämdhet blandat sig in i frågor som rör dem själva genom att organisera sig och har genom sin insats – i storm och med- vind – påverkat de nska sjömännens ställningidennakargavärldavojämlikhet och inkomstskillnader.
Artikeln är en sammanfattning av ett jubi- leumsföredrag som FFC:s specialforskare Tapio Bergholm höll på Sjömans-Unionens 100-års- jubileum den 26.10.2016.
8 MS // 5 • 2016