Page 44 - Merimies 1/2017

SeaSafety-undersökningen
I undersökningen deltog rederierna TallinkSilja, Bore och Strömma Finland, Tra ksäkerhetsverket (Tra ), Tra kverkets sjötra kledning (VTS), regionförvaltningsverken (RFV) som ansvarar för arbetarskyddstillsynen, social- och hälsovårdsministeriets arbetarskyddsavdelning samt Passagerarfartygsföreningen i Finland. Projektet leddes av Arbets- hälsoinstitutet.
Undersökningen nansierades av Arbetarskyddsfonden och Tra .
www.ttl. /seasafety
Handboken Turvallisesti merellä (Säkerheten till sjöss) kommer att översättas på svenska också.
Jessica Troberg från Sjömans-Unionen, Tero Haapalinna från Bore och Tomi Tanskanen från Rederierna i Finland bekantade sig med SeaSafety-projektets broschyr.
Nya vindar i
sjöfartens
gen mellan sjöfartsaktörerna skulle kunna fortsätta. Speciellt cheferna skulle ha nytta av att utbyta erfarenheter och utveckla verk- samheten tillsammans.
Det kan hända att man inte rapporterar farosituationer av rädsla för att det ska leda till en jakt.
Begreppet Human Factors har inte fått samma genomslag i säkerhetstänkandet inom sjöfarten som i andra säkerhetskritis- ka branscher som t.ex. lufttra k.
– Vi undersökte hur olika verktyg som används i luftfarten lämpar sig för använd- ning inom sjöfarten, berättar Teperi.
Till de undersökta verktygen hörde bl.a. Verktyget för säkerhetsledning, Human Factors-schemat och verktyget KollegaS- töd. Till exempel Human Factors-schemat upplevdes som mycket användbart vid ana- lyser och diskussioner om avvikelsesitua- tioner.
säkerhetstänkande
Säkerheten i sjäfarten har utvecklats bra, men säkerhetstänkandet bygger för mycket på anvisningar, hierarkier och felsökande, visar forskningsprojektet SeaSafety.
Sjöfarten behöver en ny typ av positivt säkerhetstänkande som bygger på proaktivt riskhantering och kännedom om faktorer som påverkar människors tänkande och handlande.
TEXT katariina kiviStö BILD kari hulkko
–I
SM-koden betonar kanske för mycket fartygsbefälha- varens ansvar och bestäm- manderätt och befäster på
betet med att utveckla säkerhetskulturen. – Det kan hända att man inte rapporte- rar farosituationer av rädsla för att det ska leda till en jakt på skyldiga. Så här borde det naturligtvis inte vara. Avvikelserappor- ter borde behandlas på ett konstruktivt sätt, så att hela arbetsteamet tillsammans går igenom situationen och re ekterar över vad man gjorde bra och vad man kan göra
annorlunda i fortsättningen.
Ett av SeaSafety-projektets förslag är att
grunda ett nätverk för sjöfarten, där dialo-
så sätt sjöfartens hierarkiska karaktär, säger specialforskare anna-Maria teperi vid Ar- betshälsoinstitutet.
Arbetsteamet borde re ektera tillsammans
Teperi tycker, att man borde öka de an- ställdas engagemang och medverkan i ar-
44 MS // 1 • 2017