Page 33 - Merimies 4 2017

DAvtal och följandet av dem
et var länge sedan vi befann oss i den här situationen Genom att tillsätta manskapsvakanserna med i synnerhet för dem där arbetsmarknadsorganisationerna förhandlar om utbildade personer, skulle rederierna verkligen få valuta för sina branschspeci ka kollektivavtal utan en central lösning pengar. Samtidigt skulle man se till att kompetensen lever vidare. från centralorganisationsnivå. Man skulle till och med Få fartyg klarar sig endast med befäl!
kunna säga att man i Finland alltför länge har tillämpat en centra- lorganisationsstyrd avtalskultur. På ett sätt har man nu återgått till ett normalt läge, där fackförbunden tillsammans med arbetsgivar- förbunden branschspeci kt beslutar om löneökning och föränd- ringar i kollektivavtal. Att handla på ett nytt sätt har säkert en positiv inverkan, eftersom man äntligen kan ta itu med bransch- speci ka problem utan de snäva ramar som centralorganisatio- nerna satt upp.
Sjömans-Unionens huvudavtalsbranschernas kollektivavtal som bland annat rör utrikestra k med last- och passagerarfartyg, gäller till och med slutet av februari 2019. Efter årsskiftet tas beslut om de löneökningar som träder i kraft i början av mars 2018. Då vet vi hurdana lönelösningar som har uppstått i landet under hös- ten och vintern.
sjömans-unionens egna lönelösningar är inte direkt förbund- na med ökningar inom andra branscher, men det är tydligt att framförallt exportindustrins avtal påverkar även sjömännens lö- neökningar.
***
en ny sjöman utbildad till reparatör eller båtsman blir ofta utan arbete, eftersom rederier och arbetsgivare prioriterar sökande som strävar efter befälsuppgifter. Det här sker framförallt på maskinav- delningen, men blir allt vanligare även uppe på däck.
Den som är utbildad till manskap får i praktiken alltid s.k. all- män tjänst-behörighet och många har när de tar sin examen redan behörighet för maskinman och matros. Utbildningens innehåll skiljer sig från befälsutbildningen och ger den bästa beredsskapen och expertisen inför manskapsuppgifterna. Trots detta har de som utbildat sig till manskap svårare i praktiken att hitta arbete efter- som det är befälsutbildade som anställas som vaktmän, maskin- män och matroser. Det verkar som arbetsgivarna inte längre värde- sätter de om utbildat sig till manskap och inte heller deras yrkesskicklighet. Ändå beklagar sig rederierna över hur svårt det är att hitta kompetenta reparatörer och båtsmän. Problemet ligger inte endast i utbildningssystemet där man favoriserar och regel- bundet överutbildar befälen utan också i arbetsgivarnas attityder.
ledare
***
kompetensen hos rederiernas personaladministration är på villo- vägar. De som arbetar med löneadministration hittar på egna sätt att beräkna löner. Man bryr sig inte om vad man har beslutat med kollektivavtal eller vad som regleras i lagen. Ofta motiverar man konstiga lösningar genom att skylla på landbaserad praxis, lönekal- kyleringsprogram eller andra underliga bortförklaringar. När man reder ut problem avslöjas ofta den karga verkligheten: i bakgrun- den nns en fullständig okunskap och likgiltighet om hur lönerna borde ha beräknats och betalats enligt avtal och lag. Utöver löner- na är det även andra villkor inom sjöarbetsförhållanden som han- teras inkompetent.
Det är verkligen otroligt, men intresseorganisationerna för ar- betsgivare på rederier är inte längre intresserade av att övervaka hur kollektivavtal följs. Det ser snarare ut som att deras roll är att hitta motiv till varför arbetsgivarna inte behöver följa avtal och la- gar. Man söker alltså efter sätt att komma runt avtalsbestämmelser och förordningar istället för att följa dem. En sådan här väg är kort och leder till en återvändsgränd. Av dålig personaladministration och -politik – som inkluderar en allmän totalt auktoritär befall- ningskultur – följer allt större problem. Det bästa sättet att undvika problem är att lyssna på personalen, se på saker och ting också ur deras synvinkel och följa avtalen.
simo Zitting
Ordförande
simo.zitting@smu.
2017 • 4 // MS 33
på svenska
Jukka-Pekka Flander