Page 35 - Merimies 1 2018

Den nska handelssjöfartens framtid Lhänger ännu en gång på politikerna
LEDARE
andets riksdag har utsatt en parlamentarisk arbetsgrupp för den här situationen, kommer förloraren att vara Finland, som för- att utreda behovet av företagsstöd. Ordförande i arbets- lorar sin egna självständiga handels otta samt nska sjömän, som gruppen är riksdagsman Mauri Pekkarinen och det är me- i det långa loppet förlorar sin arbetsplats.
ningen att den ska avge sin slutrapport i skiftet februari- Handelssjöfartens stöd är inte jämförbara med andra branschers
mars. stöd. Det är fråga om ett stöd, som föds inom branschen: rederier-
Partierna som är med i arbetsgruppen har redan visat sina egna åsikter om, hur man ska ställa sig till olika stödformer. Oroande är, att bland annat Samlingspartiet och de Gröna har tagit ett ganska negativt förhållningsätt till handelssjöfartens besättningskostna- der. Dessutom har man i den offentliga diskussionen regelbundet hållit sjöfartens stöd i ett negativt ljus. Exempelvis tog YLE härför- leden i A-studions rapport direkt ställning till, att statens och skat- tebetalarnas pengar går för att stöda kryssningsresandet. Programmet var propagandistiskt och fullt av vilseledande fakta.
Media har speciellt dominerats av Tammerfors universitets publicerade utredning, där man har publicerat fakta om handels- sjöfartens stöd, vilka inte baserar sig på verkligheten, för att inte tala om verkliga siffror, utan var mer fördomsfull och ovetenskap- lig och följde alltså MARA:s, företrädarorganisationen för inkvarte- ring och förplägnads åsikter. Det här var i och för sig inte så kon- stigt, då MARA var beställare av utredningen. MARA har under era år sett passagerar-bilfärjetra ken som en medtävlare till ho- tell- och restaurangbranschen på land, även om den odiskutabla sanningen är den, att utan de betalande kunder som passagerar- fartygens för till hamnstäderna skulle hotellen och restaurangerna ha det problematiskt.
Om företagsstödsgruppen bestämmer sig för att presentera en nedskärning eller borttagning av sjöfartens besättningskostnader, kommer detta att bli fatalt för handelssjöfartens framtid som seg- lar under nsk agg. Rederierna aggar ut sina fartyg till sådana fartygsregister, där EU-kommissionens rekommenderade stöd ge- nomförs i sin helhet. Sådana här register nns så pass nära som i Sverige. Också Estland kommer att bli ett lockande alternativ på grund av de billigare arbetskraftskostnaderna. Om man hamnar i
na får återbäring på sjömännens betalda skatter samt vissa arbets- givaravgifter. Om fartyget aggas ut till ett annat land, så betalar ingen skatt och arbetsgivarna betalar inga arbetsgivaravgifter till Finland. Handelssjöfartens arbetsmarknadsorganisationer har fö- reslagit som ett eget alternativ att man ska gå över till nettolöne- system – som man har gjort i de esta EU-länder – då man inte längre behöver bråka om handelssjöfartens stöd i regering och riksdag i samband med de årliga budgetbehandlingarna.
Den parlamentariska arbetsstödsgruppen har mycket makt när den gör sina förslag: den kan med sina linjedragningar antingen förstöra den nska handels ottan på ett decennium eller ge det möjligheten att fortsätta att utvecklas till en stark aktör, som kan konkurrera internationellt samt försäkra den nska servicesäkerhe- ten och de nska sjömännens framtid.
Simo Zitting
Ordförande
simo.zitting@smu.
2018 • 1 // MS 35
PÅ SVENSKA