Page 41 - Merimies 2 2018

Frågor om arbetstid till havs, del 1:
Nöden har ingen lag
TEXT SANNALEENA KALLIO
SJÖMANNEN: Det talas om nödarbete och skyldigheten att alltid ut- föra det vid behov. Vad menas egentligen med nödarbete? Kan man vägra det? Får man övertids- eller annan särskild ersättning för nödar- bete? Ska tiden då man utfört nödarbete antecknas i arbetstidsbokfö- ringen?
JURISTEN: Sjöarbetstidslagen som tillämpas på utrikesfart (296/1976) känner inte till begreppet nödarbete. Det är en beteck- ning som används i det dagliga arbetslivet och som är knutet till en ovanlig situation som kräver snabbt agerande och till den arbetsin- sats som det kräver. Sådana situationer räknas upp i sjöarbetstids- lagens 10 §, som enligt rubriken gäller undantag från begränsnin- garna i fråga om hållande i övertidsarbete och i fråga om vilotider. Istället för nödarbete är det alltså bättre att tala om undantagsmäs- sigt övertidsarbete.
Det som gör den i den nämnda paragrafen avsedda övertiden till ett undantag är att man kan låta göra det genom att avvika från, dvs. låta bli att tillämpa de lagstadgade begränsningarna i fråga om över- tid och vilotider. Det innebär att den maximala övertidsmängden på 16 timmar i veckan enligt andra momentet i 9 § kan överskridas eller att vilotiden enligt 9 a § kan avbrytas så att minimilängden eller kon- tinuiteten inte uppfylls eller att tiden mellan vilotider blir längre än stadgat. En annan sak som gör övertidsarbetet till ett undantag i sådana situationer är att lagen inte fastställer någon maximimängd för undantagsmässigt övertidsarbete. Det skulle även vara omöjligt speciellt vid sjönöd eller andra fall där räddningsuppgifter krävs.
Enligt lagen finns det sju situationer där man kan låta göra un- dantagsmässigt övertidsarbete. Undantagssituationen i den första punkten gäller arbete som är oundgängligt med hänsyn till hotande fara för människoliv, fartyg eller gods. Det innebär uppgifter som är knutna till sjönöd för det egna fartyget och människor och last på det eller uppföljning och avvärjning av fara som på annat sätt hotar dem.
Den andra undantagssituationen gäller arbete som är nödvän- digt för lämnande av hjälp enligt sjölagen. Sådana fall är räddande av en människa eller ett fartyg i sjönöd, bistånd av ett fartyg som hamnat i kollision eller annan sjöolycka och räddningsuppgifter i anknytning till det samt avvärjning av fara som rör sjötrafiken, vil- ket regleras i kapitel 6 och 8 i sjölagen.
Den tredje undantagssituationen omfattar deltagande i sådana övningar med bärgnings- och eldsläckningsredskap samt andra sä- kerhetsanordningar vars verkställande och regelbundenhet fast- ställs enligt övrig sjöfartslagstiftning och är obligatoriska bland annat för att fartygets certifikat ska gälla. Denna situation berörs också av det sista momentet i 10 § i sjöarbetstidslagen, enligt vilket övningarna ska genomföras så att de så lite som möjligt stör ar- betstagarnas vilotider och så att de inte medför trötthet. I den här
SJÖMANNEN FRÅGAR, JURISTEN SVARAR
bestämmelsen sammanfattas den allmänna principen som man alltid ska försöka följa när man låter utföra undantagsmässigt övertidsarbete och när man ger ersättande vilotid.
Den fjärde och femte undantagspunkten gäller tid i hamn. Extra övertidsarbete ska göras i hamn för att utföra nödvändig vakttjänst- göring och en åtgärd som påbjudits av hamnmyndigheterna. Det är bland annat att förflytta fartyget till en annan kajplats på grund av övrig hamntrafik eller lastens behov.
Den sjätte undantagssituationen gäller arbete som föranleds av att besättningen minskat under pågående resa. Det beror ofta på att en arbetstagare blivit sjuk eller skadats, vilket alltså inte går att förutsäga eller ta i beaktande vid anordnande av arbetstider. Listan över undantagssituationer är inte uttömmande. Den sista undan- tagssituationen i listan omfattar i form av en generalklausul allt sådant arbete som inte tål uppskov och som inte har kunnat planeras att utföras under någon annan tid. För att vara undantagsmässigt övertidsarbete ska arbetsuppgifter som ska utföras som sådant (med undantag för säkerhetsövningar) alltså alltid uppfylla två vill- kor: det ska vara brådskande och oförutsebart/oväntat, vilket gör att de inte kan beaktas vid planering och anordnande av arbetstid.
Man kan inte vägra undantagsmässigt övertidsarbete, dvs. det måste alltid utföras då arbetsgivaren tolkar att situationen är sådan som nämns i lagen. Liksom annat övertidsarbete är det också över- tidsarbete som ersätts antingen med pengar eller ledighet i enlighet med bestämmelserna i kollektivavtalen. Om arbetstagarens minimi- vilotid avbryts på grund av undantagsmässigt övertidsarbete ska han eller hon ges tillräcklig ersättande vilotid genom att den redan planerade arbetstiden förkortas så snart som möjligt.
Undantagsmässigt övertidsarbete ska antecknas i arbetstids- bokföringen på samma sätt som arbetstagarens alla andra arbets- timmar. I sjöarbetstidslagens 20 § regleras arbetstidsbokföringen. Där åläggs arbetsgivaren att separat anteckna antalet arbetstimmar i övertids-, nöd- och söndagsarbete och de förhöjda andelar som be- talts för dem, dvs. ersättningar. Av arbetstidsbokföringen ska det alltså tydligt framgå en specifikation av övrigt extra och undantags- mässigt övertidsarbete som ingår i garantilönen förutom söndags- arbete. I paragrafen används termen nödarbete eftersom paragra- fens formulering har kopierats från arbetstidslagen för arbete i land, där begreppet nödarbete används.
Nöden har alltså ingen lag, utan har egna undantagsbestämmelser.
Frågor är välkomna:
sannaleena.kallio@smu.fi
2018 • 2 // MS 41