Page 45 - MS_4_2018

Nedskärningarna som Sipiläs
regering g jort har drabbat
främst barnfamiljer och arbetslösa
Sipiläs regering har ett långt och tungt syndaregister. Lättare uppsägningar vore sista droppen för FFC-förbunden.
TEXT emiLia kUkkaLa
R egeringens senaste förslag är att
försämra uppsägningsskyddet i företag med mindre än 20 perso- ner så att man i framtiden kan
sparka folk i stort sett helt godtyckligt.
Hit har man inte kommit spontant eller av en slump. Sipiläs regering har flitigt sku- rit ner för låginkomsttagare och försvagat löntagarnas ställning konsekvent under he-
la sin mandatperiod.
Innan man gjorde det lättare att säga upp
personal föreslog man i en ramria att ogrun- dade tidsbundna anställningar för personer under 30 år skulle tillåtas. Aktivmodellen som trädde i kraft i början av året har i sin tur skurit ner på arbetslöshetsförmånerna för 150 000 personer. Förslaget på en aktivmodell nr 2 ska läggas fram inför riksdagen i höst.
Hot genom tvångslagar
Sipiläs regeringsprogram kritiserades som ojämlikt och i strid med grundlagen redan när det presenterades år 2015. Rätten till dagvård, inkomstrelaterad dagpenning och arbetslöshetsskyddet m.m. hamnade ome- delbart på nedskärningslistan.
Därefter gick regeringen över till att bere- da ett ”samhällsavtal”, dvs. konkurrens- kraftsavtalet. Som alternativ till konkurrens- kraftsavtalet föreslog regeringen kraftigt nedskärande tvångslagar vars enlighet med grundlagen förblev otydlig.
Tvångslagarna inkluderade bland annat förkortad semester, minskad sjukledighets- lön och fler karensdagar, slopade söcken- helger, förlängd arbetstid och minskad se- mesterlön.
Bestraffningen av barnfamiljer fortsätter
Våren 2016 stramade regeringen åt villko-
ren för alterneringsledighet, förkortade den med hälften och tog bort möjligheten till periodisering.
Regeringen skar också ner på föräldra- dagpenningen. Nedskärningen av semes- terrätten vid sjukdom utreds som bäst av EU-domstolen och ett beslut kommer näs- ta år.
Ändringen i semesterlagen minskade också antalet intjänade semesterdagar un- der föräldraledighet massivt. Efter ändrin- gen kan semester tjänas in under högst ett halvår av föräldraledigheten.
Man försöker öka mängden lokala avtal och kringgå kollektivavtalen. Man hittar på en arbetsprovtjänst, där man kan låta en arbetslös arbeta mot dagpenning i fyra må- nader utan anställning eller lön.
det bittra konkurrenskraftavtalet
träder i kraft
I konkurrenskraftavtalet som tecknades sommaren 2016 skär man ner på semes- terlönen för personer i offentliga sektorer med 30 procent och förlänger den årliga arbetstiden med 24 timmar utan att ändra inkomstnivån. Regeringen flyttar över ar- betsgivaravgifterna till löntagarna.
Ytterligare nedskärningar i arbetslös- hetsskyddet och tvångslagarna tas tillbaka med konkurrenskraftavtalet i utbyte, men nedskärningarna på 200 miljoner i arbets- löshetsskyddet som avtalades före konkur- renskraftavtalet träder i kraft våren 2017. Längden på inkomstrelaterad dagpenning förkortas, beloppet blir mindre och antalet självriskdagar ökar.
Arbetsavtalslagen får förnyelser som försvagar löntagarens ställning. Arbetsgi- varen kan i fortsättningen avlöna en lång-
tidsarbetslös på bestämd tid utan skäl i upp till ett år. Prövotiden förlängs från fyra till sex månader och återanställningsskyldig- heten förkortas från nio till fyra månader i samband med uppsägning.
Utbildningslöftena sviks
År 2017 skar man också ner kraftigt i utbild- ningar, då längden på vuxenutbildningsstö- det förkortades med fyra månader och grunddelen minskade med 15 procent. Re- geringen försöker också göra om stödet helt till ett lån.
Regeringen skär ner på yrkesutbildnin- gen med 190 miljoner euro, vilket syns så- väl i undervisningen som i antalet nybörjar- platser. Kritiker som är insatta i saken beskriver det som bland annat ett ”farligt människoförsök”.
Fula spår efter Sipiläs giljotin
Arbetslösa straffas ytterligare. Maxtiden för arbetslöshetsdagpenning förkortas till 400 dagar och för personer med en arbetshisto- ria på mindre än tre till år 300 dagar.
Regeringen skär ner på näst intill alla Fpa-förmåner: barntilläggen, arbetsmark- nadsstödet, grunddagpenningen, den in- komstrelaterade dagpenningens grunddel, sjuk-, moderskaps-, faderskaps- och föräld- radagpenningen, folkpensionen och ga- rantipensionen.
Sipiläs regering har på tre år hunnit skä- ra ner rekordmycket för barn, familjer, äld- re, studerande, arbetslösa och arbetstaga- re. Enligt en utredning från social- och hälsovårdsbranschens organisation SOS- TE drabbar nedskärningarna mest barnfa- miljer med låg inkomst, arbetslösa och stu- derande.
2018 • 4 // MS 45