Page 37 - Merimies 3 2015

Matros Lennart Fagerström yttar en släpvagn i lastrummet: det gäller att snabbt och smidigt få ordning på lastutrymmena så att alla fordon ryms ombord.
Det estniska företagets an- komst till Åland är en di- rekt följd av Ålands land- skapsregerings starka vilja att öppna förbindel- sefartygstra ken för kon-
kurrens. Nu är målet uppnått och nästan alla linjer, med undantag av de minsta, har konkurrensutsatts. Den senaste av dem var södra linjen. Genom att konkurrensut- sätta södra linjen eftersträvade landskaps- regeringen kostnadsbesparingar på 12 pro- cent, dvs. omkring 1,5–2 miljoner euro under fyra år.
Konkurrensutsättningen genomfördes som öppen upphandling inom hela EU. Det stod klart från början att upphandling- en också lockar utländska företag – och detta var säkert ett av landskapsregerin- gens mål. Grannlandet Sverige står huvud- sakligen utanför, eftersom de svenska ar- betsvillkoren och lönerna är lika eller ställvis rentav bättre än de nländska.
Det vinnande anbudet kom från andra sidan viken; estniska nordic jetline oü med 8,6 miljoner euro. Fram tills nu har södra linjens fyraårsperiod kostat land- skapsregeringen 12,9 miljoner euro. Det estniska anbudet underskrider den nuva- rande kostnadsnivån med mer än fyra mil- joner (ca 30 procent).
Konkurrensutsättningen av södra linjen har överklagats till marknadsdomstolen. En nländsk företagare som deltog i kon- kurrensförfarandet anser att det estniska anbudet är ”onormalt billigt.” Det estniska anbudet var omkring 20 procent lägre än anbudet från det nländska Ingåbolaget marilla. En av företagarna på det nländ- ska bolaget har jobbat som skeppare på landskapsregeringens förbindelsefartyg och anser att det estniska företagets an- bud dumpar priserna.
Att Ålands landskapsregering valde en utländsk, estnisk aktör som styr skattein- täkter bort från Åland går inte att förklara
med sunt förnuft. Endast tiden kan utvisa hur väl de nya företagarna tar hand om far- tygen, som fortfarande ägs av landskapsre- geringen. Avtalsperioderna är relativt kor- ta, vilket också kan påverka hur villiga de nya aktörerna är att förbinda sig vid lång- varig tra k på den utmanande skärgårds- linjen. >>
2015 • 13 // MS 37
Även om man inte direkt föds ombord på ett åländskt fartyg så sker en stor del av tillväxten just där: besättningen på förbindelsebåtarna har rört sig bland de tusentals öarna och skären i hela sitt liv. Utan fartyg eller båt kommer man ingen vart på öarna. Lokalkännedom är en absolut förutsättning när man seglar i svåra förhållanden. At-matros Linus Jansson och matros Robert Persson i Långnäs hamn.
Den yttre skärgårdens sista ö, Kökar, närmar sig. Kapten Sundman och styrman Leman förebereder sig för att anlöpa hamnen.