Page 24 - Merimies 5 2015

finlands flagga
sätt att öKa det finsKa tonnaget
Positiv sjöfartspolitik
Finska rederiers förtroende för landets sjöfartspolitik är den absolut viktigaste faktorn när det gäller framtiden. om man tror på framtiden vågar rederierna också utveckla sin verksamhet och skaffa nyinvesteringar till Finland.
Investeringsbanker
Många rederier skulle vilja investera i nya fartyg under nsk agg,
men har ofta svårt att skaffa nansiering. Sverige har däremot en fartygshypoteksbank, där en redare kan få ett lån på 70 % med ett fartyg som säkerhet. danmark har ett liknande system.
kan stödja sin nationella sjöfart med god- kännande från EU-kommissionen.
De viktigaste statliga stöden för rederi- erna i Finland är tonnageskatten och han- delsfartygsstödet i enlighet med EU-be- stämmelserna. Handelsfartygsstödet är utformat som ett arbetskraftskostnads- stöd, där länderna stödjer fartyg som seg- lar i utrikesfart under inhemsk agg genom att återbetala arbetsgivaravgifterna som arbetsgivaren betalat och skatterna som sjömännen betalat till arbetsgivaren.
Varje EU-land kan alltså själv bestämma i vilken omfattning det stödjer sin sjöfart inom ramen för EU:s riktlinjer. I de länder som inte stödjer sjöfarten har man ofta sett vågor av ut aggningar och i takt med det ett förtvinande av sjöfartsnäringen. Ett bra exempel är Sverige, som inte har haft någon tonnageskatt som Finland. De se- naste åren har nästan alla fraktfartyg i Sve- rige aggats ut. Sveriges regering har dock vaknat upp och tänker införa en tonna- geskatt i landet, som det ser ut nu i början av 2016. Det kommer att strama åt konkur- rensen mellan Finland och Sverige ytterli- gare, då Finland samtidigt planerar ned- skärningar i passagerarfartygsstödet på 20 miljoner euro. arbetskraftskostnadsstödet för handelsfartyg är det viktigaste stödet för rederierna.
och internationell konkurrens
Sedan 2010 har Finlands handelsfartygstonnage vuxit med 18,7 %, alla nybyggda fartyg har registrerats under nsk agg och tonnaget har föryngrats. de nska lastfartygens andel av utrikesfartens sjötransporter har ökat till mer än 33 % och inom passagerarfartygstra ken till 31 %. Sysselsättningen bland sjömän har ökat med 6,6 % från 2010.
Den positiva utvecklingen fortsät- ter av två skäl: Finlands stabila sjöfartspolitik, där lastfartygsre- derierna har övergått till tonna-
Hur kan den nska sjöfarten klara sig i den internationella konkurrensen? Karaktäristiskt för sjöfarten som näring är att verksamheten lätt kan yttas till ett an- nat land genom att byta fartygsregister. Re-
gebeskattning och sänkt lönebikostnader-
na samt avtalen som sjöfartens gistreringsbeslutenbaseraspåvilketlands
arbetsmarknadsorganisationer tecknat för att stärka konkurrensförmågan, betonar Rederierna i Finlands vice VD Hans Ahl- ström.
Tonnageskatten förnyades 2012 och gjordes mer konkurrenskraftig. Dessförin- nan hittade arbetsmarknadsorganisatio- nerna egna lösningar och bar sitt strå till stacken för att bevara tonnaget i Finland.
Konkurrensen mot bekvämlighets agg är ont spel
Sjöfart är internationell business med hård konkurrens. Det största hotet mot hederli- ga rederier är bekvämlighets aggen. Be- kvämlighets agg innebär att ett fartyg aggas ut till ett land med sämre arbetslag- stiftning, miljölagstiftning, beskattning och säkerhetslagstiftning. Det nns även be- kvämlighets aggsstater i Europa, t.ex. Cy- pern och Färöarna. Europeiska rederier (också nska) har aggat ut sina fartyg un- derbevkämlighets aggstater,t.ex.Bahama och Panama. För närvarande nns det 34 bekvämlighets aggregister.
agga som är förmånligast för verksam- heten.
För europeiska rederier är det tufft att konkurrera med länder med lägre kost- nadsnivå. Kina till exempel har en mycket
Konkurrenssituationen
för det nska handelsfartygsregistret
är internationellt sett utmanande, eftersom det nns bekvämlighets aggregister i världen där beskattningen är nästintill obe ntlig och där arbetstagarnas arbetsvillkor ligger på miniminivå och välmåendet är sekundärt. Dessa aggstater kan av goda skäl kallas skatteparadis.
stor handels otta. För att EU-länderna ska klara sig bättre i den internationella kon- kurrensen införde EU-kommissionen år 1995 riktlinjer för statliga stöd för sjöfart, där man fastställt hur mycket EU-länderna
24 MS // 4 • 2015