Page 25 - Merimies 5 2015

Mer än 90 % av Finlands exporttransporter sker till havs. År 2014 ankom och avgick 163 fartyg per dygn till och från nska hamnar.
Som jämförelse: Sjöfraktens andel av den svenska exporten är 70 %. Sverige är inte lika beroende av sjötransporter eftersom de har en direkt landsvägs- och järnvägsförbindelse till Europa över det danska sundet. Situationen är liknande i andra östersjöländer, som danmark, Tyskland och Baltikum.
Transportresan till Finland via havet är nästan dubbelt så lång som till Sverige, vilket ökar kostnaderna för transporten av våra produkter.
priset för finsK flagg – vad innebär det?
Mer än 90%
För närvarande tillhör 24 rederier som utövar utrikesfart Rederierna i Finland. Omkring 40 % av godset importeras och omkring 20 % exporteras med nska fartyg. Medelvärdet år 2014 var 33 %.
En tredjedel av passagerar­ fartygen som tra kerade från Finland till Sverige och Tallinn åkte under nsk agg år 2014. Passagerarfartygen är också en viktig del av den Finländska utrikeshandelns sjötransporter för de transporter mycket frakt.
Sysselsättningen bland sjömän har ökat med 6,6 % från 2010.
Många specialiserade fartyg seglar under nsk agg, som
t.ex. ESL Shippings fartyg, som transporterar kol och malm. Bulktransporterna och pappersexporten ligger också bra till inom den nska sjöfarten. den nska isbrytar ottan är internationellt viktig.
när det gäller försörjningsberedskapen har Finland inte någon tillräcklig egen handels otta för att klara en nödsituation. det råder brist på t.ex. kemikaliefartyg.
Bränslekostnaderna är den sjöfartens största kostnadspost. den ”största smällen” mot den nska sjöfarten genom tiderna är svaveldirek- tivet. Kostnaderna för det beräknades till en början bli 800 miljoner euro per år för den nska sjöfarten. de verkliga kostnaderna är dock min- dre för närvarande, vilket beror på det sänkta priset på diesel. Bränslepriset kan dock ändras kraftigt på kort tid.
I och med svaveldirektivet använder omkring 15 % av de nska rederierna för närvarande någon slags rengöringsmetod, som avgastvättar eller alternativa bränslen (som rederiet Meriauras fartyg som går på bioolja). Resten av de nska rederierna använder för närvarande diesel.
Bara 5 % av världens rederier ligger på samma nivå.
nya miljöbestämmelser
För första gången i världshistorian riktas era miljöbestämmelser mot den nska sjöfarten på en och samma gång, vilket kommer att öka re- deriernas kostnader märkbart. den nska sjöfar- ten har de strängaste miljönormerna i världen, då alla miljöbestämmelser ännu inte har trätt
i kraft internationellt. dessa bestämmelser rör bland annat:
• svavelutsläpp
• kväveutsläpp
• koldioxidutsläpp
• småpartiklar i miljön • barlastvatten
• klosettvatten
• fast avfall
• spillolja
Arbetskraftskostnader
Inom den nska handels ottan har besättnings- kostnaderna i praktiken varit nästan desamma som nettolönen tack vare rederiernas handels- fartygsstöd. Stödet har underlättat konkur- rensen för nska rederier i förhållande till t.ex. Estland, där arbetskraften är betydligt mycket billigare.
För att öka den nska aggens konkurrenskraft har arbetsmarknadsorganisationerna tecknat avtal som stärker konkurrensförmågan.
Förnyande av fartyg
det nska fartygsbeståndets medelålder (ti- digare cirka 20 år) har sänkts med hjälp av ny- byggnationer. när man beställer nya fartyg är det viktigt att uppmärksamma miljöbestämmel- serna och ny teknik, som till en början innebär ökade kostnader för rederiet, men som på lång sikt gör det till lönsamma och miljövänliga inköp.
40 % import
20 % export
6,6 %
2015 • 4 // MS 25