Page 35 - Merimies 5 2015

Skriftlig fråga till landets regering om hotet att skära ner på bemanningsstödet till passagerarfartyg
Massarbetslöshet bland sjömän måste förhindras – Finland har inte råd med 4 000 arbetslösa sjömän
Riksdagsledamot Leena Meri (SF) har formulerat en skriftlig fråga rörande de eventuella nedskärningarna av passagerarfartygsstöden: en nedskärning av bemanningsstödet till passagerarfartyg skulle i värsta fall innebära en förlust av upp till
4 000 arbetsplatser.
Arbetsplatser som gått förlorade går inte längre att få tillbaka till Finland – och inte heller ut aggade passagerarfartyg, om nedskärningarna genomförs.
Passagerarfartyg som tra kerar un- der nsk agg har årligen uppe- mot 7 miljoner passagerare mel- lan Finland och Sverige, Finland
och Tyskland samt Finland och Estland. På årlig nivå lämnar passagerarna mer än 500 miljoner euro i Finland.
Varje år sker omkring 25 % av styckegod- stransporterna mellan Finland och utlan- det med passagerarbilfärjor. I praktiken transporteras nästan alla dagligvaruhan- delsprodukter med passagerarbilfärjor. Passagerarbilfärjornas roll som garant för Finlands import och export samt försörj- ningsberedskapen är alltså stor.
nästan all frakt sker med passagerar- bilfärjor mellan Finland och Sverige Passagerarbilfärjornas roll inom styck- egodstra ken mellan Finland och Sverige är ännu större: 95 % av godstra ken mellan
våra länder sker till havs med Viking Lines och Tallink Siljas passagerarbilfärjor och med Finnlines ropax-fartyg, som bland an- nat tra kerar från Nådendal. Från Helsing- fors till Tallinn åker också Eckerö Lines far- tyg, som seglar under nsk agg, och Wasa Express, som tra kerar i Vasa.
Hot om ut aggning av fartyg från Finland
Det råder hård internationell konkurrens i branschen. Våra största konkurrenter är Sverige och Estland. I Sverige har man im- plementerat bemanningsstöd till handels- sjöfarten enligt EU-kommissionens rekom- mendationer genom att införa ett så kallat nettolönesystem, där rederiet inte behöver redovisa vissa lönebikostnader och sjö- männens skatter, vilket minskar besätt- ningslönekostnaderna. I Estland är arbets- kraftskostnaderna i sin tur betydligt mycket lägre än i Finland på grund av den låga lö- nenivån. Estlands företagsbeskattningssys- tem är också mycket gynnsamt för rederier.
Bland de föreslagna nedskärningarna i regeringens regeringsprogram nns också ett förslag om att skära ner på stöden till handelssjöfarten med 20 miljoner euro. Nedskärningen planeras att riktas enbart mot bemanningsstödet till passagerarfar- tyg. Finska passagerarfartygsrederier har redan meddelat att de kommer att ytta si- na fartyg till andra länders fartygsregister, troligen Sverige eller Estland, om nedskär- ningarna genomförs. Enbart för Viking Li- nes del skulle nedskärningarna innebära en direkt förlust på över 10 miljoner euro, vil- ket skulle få bolagets verksamhet under nsk agg att bli mycket olönsam.
LEENa MERI
nedskärning av bemanningsstödet till passagerarfartyg skulle innebära 4 000 arbetslösa sjömän i Finland
En ut aggning av passagerarfartyg innebär i värsta fall att mer än 4 000 nska arbets- platser till sjöss går förlorade. Det är myck- et troligt att det inte längre skulle gå att få tillbaka dessa arbetsplatser till Finland, och inte heller de utflaggade passagerar- fartygen.
Jyrki Katainens regeringsprogram in- nehöll ett liknande förslag om att skära ner på stöden till handelssjöfarten med 20 mil- joner euro. Katainens regering backade dock från förslaget, då det ansågs leda till omedelbara ut aggningar och massarbets- löshet bland nska sjömän.
”Vad tänker landets regering göra för att hotet om nedskärning av passagerarfar- tygsstödet inte ska bli verklighet, och har man beaktat den eventuella massarbets- löshet som en eventuell ut aggning skulle leda till om nedskärningarna genomförs?”, frågar riksdagsledamot Leena Meri (SF) regeringen i sin skriftliga fråga.
Markku ojala / coMpic / eduSkunta
2015 • 4 // MS 35