Page 52 - Merimies 1 2016

Niilo Wälläri – den förträf iga förbunds- informatören
Sjömans-unionen fyller 100 år i år. Det är omöjligt att minnas unio- nens olika skeden utan att även titta på förbundets mångåriga
ordförande niilo Wälläri. Wälläris insatser för sjömännens utkomst och pensions- och utbildningssystemet är välkänt. Däre- mot uppmärksammas det inte lika ofta att Wälläri rent ut sagt också var en pionjär som förbundskommunikatör.
Det är i sig inte konstigt att han skötte förbundets kommunikation eftersom han hade en bakgrund som journalist. Han ha- de skaffat sin journalisterfarenhet från bland annat de amerikansk nska syndika- listernas tidning Industrialisti, Työväenjärje- stöjen Tiedonantaja och Suomen Työmies.
Under sitt första år i Unionens tjänst skickade Wälläri ut
50 pressmeddelanden.
När Niilo Wälläri valdes in i Sjömans-uni- onens styrelse 1931 krävde han att unionens verksamhet skulle bli mer aktiv för att han skulle vara med. En av förnyelserna var för- bättringen av medlemstidningen. Tidningen Merimies-Sjömannen hade getts ut i stencil- form sedan 1922. Målet var att göra tidning- en mer informativ för medlemmarna.
Censuren slog till
Informationsverksamheten och pressrela- tionerna blev en viktig del av Sjömans-uni- onens verksamhet när Wälläri utsågs till förbundssekreterare 1932. I praktiken var han även informationssekreterare. Wälläri anförtroddes ansvaret för medlemstidning- en, och tidningen låg nära hans hjärta un- der de 30 år som han var ordförande för unionen (1938–1967). att skriva ledaren var en viktig uppgift.
Wälläri hade för vana att uppmuntra sjö- männen att inte bara utöva litterära-konst- närliga intressen, utan också att hjälpa till med förbundets tidning. Wälläri själv var djärv och rättfram som redaktör. De rätt- framma skrivelserna ledde under fortsätt- ningskriget till att krigscensuren ständigt var på tidningen Sjömannen och Wälläri. Rödpennan och saxen tog en del av tid- ningens innehåll.
Branding och kriskommunikation
Wälläri var bra på att utnyttja sina kunska- per från pressen även vid unionens kom- munikation utåt. under sitt första år som förbundssekreterare skickade han omkring 50 pressmeddelanden och skrivelser till
pressen. Förbundet ck mer publicitet, vil- ket gynnade medlemsanskaffningen.
unionen informerade med hjälp av tid- ningarna aktivt om bland annat strejkhot och situationer där den förklarade något rederi i blockad. På så sätt ck man även fram arbetstagarnas synvinkel.
Wälläri arbetade också med branding: förbundets långa namn Suomen Merimies- ten ja Lämmittäjäin unioni ändrades 1935 till Suomen Merimies-unioni, dvs. Fin- lands Sjömans-union, vilket fungerade bättre i skriv och tal. Planeringen av kris- kommunikation handlade i sin tur om att Wälläri bad Unionens medlemmar skicka in sitt foto till tidningen Sjömannen. De be- hövdes beklagligt ofta för att illustrera sorg- liga nyheter: många av förbundets medlem- mar drunknade i olyckor till havs.
Niilo Wälläri var även en förträf ig för- bundsinformatör för att han hade god språkförmåga och ett brett nätverk. Som nykterist stannade Wälläri inte nödvändigt- vis uppe länge på kvällarna. Å andra sidan gjorde det inget om det kom arbetssamtal mitt i natten. Man kan bara föreställa sig hur Sjömans-unionens budskap hade u- git omkring om Wälläri hade haft tillgång till kommunikationsmedlen i dagens värld med alla sociala medier!
Källa: Erkki Savolainen: Niilo Wälläri, legenda jo eläessään. WSOY 1978
TEXT Katariina Kivistö, katariina.kivisto@smu.
BILDER sjömans-unionens arkiv
52 MS // 1 • 2016
0
1
0
F
U
S
M
S
U
F
I
T