Page 29 - Merimies 2 2016
P. 29

Branschen  nansierar själv stödet
P ellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT publicerade i februari en lägesrapport över Finlands handelssjöfart. Sjötransporterna utgör 90 procent av landets export och 80 procent av importen. de  nländska fartygens andel är
40,9 procent inom importen och endast 20,5 procent inom exporten.
Inom import och export av livsmedel samt styckegodstransport är andelen passagerarfartyg under  nsk  agg betydande: över 60 procent. de  nländska passagerarfartygen spelar alltså en stor roll i  nländarnas vardag. deras roll betonas ytterligare när man talar om nationell försörjningsberedskap i krissituationer.
Faktum att vi fortfarande har  nländska passagerarfartyg och  nländska arbetsplatser inom sjöfart beror väldigt långt på att Fin- land tillämpar arbetskraftskostnadsstödet som godkänts av Euro- peiska kommissionen. Stödformen utnyttjas av alla övriga bety- dande sjöfartsländer inom Eu samt Finlands konkurrenter med undantag av Estland.
Stilen att i offentligheten förneka behovet att stöda sjöfarten och speciellt arbetskraftskostnaderna på passagerarfartyg är väldigt upp- rörande. Samtidigt är det upprörande att den nuvarande regering- ens regeringsprogram innehåller ett hot om att skära ner stödet med 20 miljoner euro. I praktiken  nansieras ju detta arbetskrafts- kostnadsstöd för sjöfarten av  nländska rederier och sjöfararna själ- va. I all enkelhet handlar det om att rederierna erbjuder arbetsplatser på sina fartyg, där sjömännen får sin lön samt betalar skatt och pen- sionspremier. Rederiet redovisar premierna vidare till staten, som i sin tur returnerar avgifterna till redarna. På så sätt är det vilseledan- de att påstå att staten bekostar sjöfartens arbetskraftskostnadsstöd.
Hotet om nedskärningar i stödet ökade pressen i beslutsfattan- det, när Sjömans-unionens styrelse i ett extra möte tog ställning för att vara med och förhandla om hur konkurrenskraftpaket som arbetsmarknadens centralorganisationer har utarbetat ska tilläm- pas på den egna avtalsbranschen. Konkurrenskraftpaketet utlovar ju inget gott för löntagare. Tvärtom innehåller avtalet enbart för-
sämringar. Men alternativet – de av regeringen planerade tvångsla- garna - skulle ha varit en ännu sämre lösning.
Först den sista maj vet vi om konkurrenskraftpaketet träder i kraft och om Sjömans-unionen på basis av paketet lyckas förhandla fram ett acceptabelt kollektivavtal för sina medlemmar. Centralorganisa- tionerna ska då bedöma avtalens omfattning. Om avtalet inte är till- räckligt täckande eller de av regeringen utlovade åtgärderna är otill- räckliga, kan avtalsparterna säga upp sitt eget kollektivavtal.
kenneth bondas
kenneth.bondas@smu. 
ledare
Nedskärningshotet ökade pressen när Unionen fattade beslut om konkurrenskraftpaket.
innehåll
30 VikingGracepårättkurs
34 Långtidsarbetslösheten ökar
36 SSB har en ny direktör 42 Hurnäralastfartygenkan
en turist komma?
45 Finaplanerför Kvarkentra ken
2016 • 2 // MS 29
på svenska


































































































   27   28   29   30   31