Page 41 - Merimies 3 2016

Han tycker att arbetskläderna har blivit mycket mer professionella under sin 14-åriga karriär till sjöss. Kläderna är också bekväma.
–Detärlättattgånerpåallafyranärvi ska surra fast trailers på bildäck. Sömmar- na är exibla, vilket inte är helt fel för en matfanatiker, skrattar matrosen.
– I sommarvärmen, när avgasutblås- ningssystemet på bildäck blåser varm ut- omhusluft, är det desto fuktigare. Det kan- ske inte gå att göra kläder som andas bra och samtidigt uppfyller säkerhetskraven, funderar han.
Kumpulainen tvättar sina arbetskläder på fartyget två-tre gånger i veckan. Det enda han önskar är re exband som tål tvätt bättre.
2 066 personer arbetar på Viking Lines fartyg. marjut Killström arbetar som vär- dinna på Gabriella och berättar att man be- slutar om arbetskläderna i ruttgemensam- ma klädgrupper.
– Ekonomipersonalens kläder köps nu in från tre företag. De hämtar en manual för ar-
betskläder hos oss där det står vad t.ex. en servitör behöver i klädväg, förklarar Killström. Klädreglementet uppdaterades förra året och innehåller även allmänna råd: t.ex. att parfym och rakvatten ska används mått- ligt och att man inte ska ha alltför mycket
smycken.
När rederiet sätter ihop en ny kollektion
ber man 3–7 leverantörer om idéer. Däref- ter fortsätter man arbeta med minst tre fö- retag innan man gör det slutliga valet. Ar- betskläderna på det nyaste fartyget Viking Grace togs fram av nska Touchpoint Oy.
Vi försöker hålla oss till den klassiska modellen. Man kan inte följa varenda mo- de uga, säger Killström.
”Jag tyckte om mina färgstarka jackor”
På Eckerö Line tog man för fyra år sedan ett stort språng på fartyget Finlandia när det gäller kläder. Det tycker fartygsförtroende- man raija-leena virtanen, som även an- svarar för kallköket.
Erkki Kemppi använder restaurangpersonalens kläder när han jobbar på Eckerö Lines Finlandia.
– Man har satsat mer på kläderna och gjort dem mer enhetliga. Det nns även kläder så det räcker till extrapersonal, be- rättar Virtanen. Om man räknar med extra- personalen har fartyget omkring 300 an- ställda.
Intendenterna och restaurangcheferna beslutar om restaurangpersonalens kläder, kökscheferna bestämmer i köket, styrmän- nen sköter däckpersonalens kläder och ma- skincheferna ansvarar för maskinmännens utstyrsel. Ekonomipersonalens arbetsklä- der köptes för ett tiotal år sedan in från n- ska Image Wear Oy.
Virtanens arbetskläder består av en vit kockjacka, mörkblå byxor och ett svart för- kläde. På fötterna har hon halksäkra skydds- skor och på huvudet en huvudbonad.
– Jag tycker om färger och har därför an- vänt mina egna färgstarka köksjackor, men de nya kökscheferna ville att vi skulle klä oss enhetligt i vita jackor.
Under ett tio dagar långt skift använder Virtanen tio arbetsjackor, tio förkläden och tre par arbetsbyxor.
Hon säger att hon är nöjd med rederiets nuvarande klädpraxis.
Arbetsoveraller redan på 1920-talet
S jömännen är kända som pion- järer inom jeansmodet. I Fin- land började sjömännen använda jeans på 1920-talet, och hängselbyxor hämtades från England och USA. Man skaffade ofta byxor och jackor av samma material. Som ar- betskläder använde man också gamla
nkläder.
Fabriksarbetare och sjömän börja-
de använda arbetsoveraller redan på 1920-talet. En del rederier skaffade
overaller för de smutsigaste arbetena från mitten av 1900-talet.
Innan det fanns regnkläder av gum- mi skyddade man sig från vågornas svall med oljekläder och insmorda skinnstöv- lar. Jackan, byxorna och sydvästen im- pregnerades med linolja och salt.
Före krigen använde man sina egna kläder till havs. Sjölagen från 1948 var avgörande för fastställandet av utrust- ning. Sjömans-Unionen har också haft en stor roll i överenskommelserna om utrustning.
Klädernas historia reds ut i forska- ren anna meronens studie Työkalupus- sista tietokoneisiin – Suomalaisten meri- miesten varusteet ja vaatetus 1900-luvulla (Från verktygspåsar till datorer – Fin- ländska sjömäns utrustning och kläder på 1900-talet), som hon gjorde åt Åbo universitet år 2006.
2016 • 3 // MS 41