Page 33 - Merimies 5 2016

100 års arbete för sjömännens bästa –
Shar något förändrats?
jömans-Unionen har under det innevarande året rat sitt 100-årsjubileum. Förbundet har genom åren arbetat hårt för sjöfararnas bästa. Resultat har också uppnåtts, men än nns
det mycket kvar att göra och nya problem uppstår hela tiden. Förra året präglades av likgiltighet bland sjöarbetsgivare när det gäller att tillgodose sjömännens rättigheter. Arbetsgivarna tycks inte längre bry sig om vad som har avtalats genom kollektivavtal eller reglerats genom lagar. Likgiltigheten framhävs i rederier som har fått nya aktörer eller generationer i personalförvaltningen. De har ”uppfunnit hjulet på nytt.” I praktiken har de ändrat t.ex. länge etablerad tillämpningspraxis för kollektivavtal med tvång och med
nya, ensidiga tolkningar.
De har inte kunnat motivera änd-
ringarna på något vettigt sätt. Oftast
konstaterar de att ”så här gör man ju
inte i land.” De vet inte eller erkänner
inte att sjöarbete har särdrag som gör
att all arbetslagstiftning i land inte till-
lämpas på sjömän, utan att de omfattas
av särskilda lagar som reglerar arbetsli-
vet. Det nns ett betungande skäl till det: sjömännen bor på sin arbetsplats under långa perioder och är till stor del utlämnade till arbetsgivarens nåd på fartyget.
För att kunna tillvarata sjömännens intressen och rättigheter måste deras arbetstimmar bokföras korrekt. En ärlig och korrekt arbetstidsbokföring har en nyckelposition. Arbetstimmarna och ersättningen som betalats ut för dem ska bokföras separat för var- je arbetstagare. Samtliga utförda arbetstimmar ska bokföras, och övertids-, nödfalls- och söndagsarbetstimmar och förhöjningsde- len som betalats ut för dem ska bokföras separat.
Arbetsgivaren är skyldig att föra bok över arbetstimmar. Brott mot denna skyldighet kan medföra böter. Allvarliga fel i eller för- summelse av arbetstids- eller semesterbokföringen kan till och med leda till fängelse. Sanktionerna har inte reglerats för skojs skull, utan för att se till att arbetsgivarna verkligen följer bestäm- melserna kring arbetstidsbokföring.
Sjömannen ska kunna kontrollera om hans eller hennes lön har betalats ut rätt. Det går inte om han eller hon inte vet exakt hur lönen har beräknats och vilka slags arbetstimmar som beräkning- en baseras på. Enligt sjöarbetsavtalslagen ska arbetsgivaren i sam- band med löneutbetalningen ge arbetstagaren ett lönebesked där lönens storlek och grunderna för hur den fastställs framgår.
För att kunna tillvarata sjömännens intressen och rättigheter måste deras arbetstimmar bokföras korrekt
Man skulle kunna tro att rederierna har lärt sig sin läxa efter 100 år. Så är det däremot inte. Gång på gång ser vi situationer där de inte har bokfört arbetstimmar överhuvudtaget, där bokföringen har förvanskats eller ändrats i efterhand eller där den till och med har förstörts eller gömts från arbetstagarna och myndigheterna. Arbetstagarens lönebesked visar inte alltid vad löneberäkningen baseras på, hur mycket övertid som arbetstagaren har gjort, hur mycket av det som har ersatts eller hur mycket som har omvand- lats till vederlag. Ofta kan man inte heller se hur mycket outtagen ledighet eller semester arbetstagaren har.
Det är förståeligt – om än inte på något sätt acceptabelt – att det förekommer brister i små rederier, där personalförvaltningen har få resurser och lite kunskap. Brister och fel i löne- och personalförvaltningen och odugliga löneberäkningsprogram hos landets största rederier är däremot
lEdArE
obegripligt och extremt klandervärt. Att inte kunna se vad lönen utgörs av på lönebeskeden från stora rederier kan inte heller accepteras. Det är upp- rörande att ett rederi, efter att fel som har upptäckts i löneutbetal- ningen och lönebeskedet utreds, kan presentera en ny ”dubbelar-
betstidsbokföring” som skiljer sig betydligt från den tidigare.
Det nns också sjöarbetsgivare som ser det som en hederssak att sköta sina personal- och löneförvaltningsskyldigheter på rätt sätt. All heder åt dem. Det är nedslående att de som inte gör det
förstör ryktet för de ärliga.
Som framgår av ovanstående är arbetet mot fel och berövande
av sjömännens rättigheter och intressen inte slut efter 100 års kamp. Striden fortsätter.
Simo Zitting
Ordförande
simo.zitting@smu.
2016 • 5 // MS 33
på svEnskA
Jukka-Pekka Flander