Page 41 - Merimies 1/2017
P. 41

sjömannen frågar, juristen svarar
Arbetsgivarens rätt att
kvitta en del av lönen
TEXT Sannaleena kallio
SjöMannen: jag blev verkligen förvånad när jag såg på mitt lönebe-  månadslönen. Enligt bestämmelserna om utsökning kan i regel
sked att min arbetsgivare inte hade betalat ut hela min månadslön, utan hållit inne en del av det på eget initiativ. det är sant att jag av misstag  ck övertidsersättning som inte tillhörde mig vid min förra löneutbetalning. kan arbetsgivaren verkligen bara ta bort en del av min lön?
juriSten: Enligt 2. Kap. 21 § i lagen om sjöarbetsavtal får arbets- givaren inte kvitta arbetstagarens lönefordran med motfordran till den del lönen enligt regler gällande utsökning och utsökningsförfaran- det är undantagen från utmätning. På vanligt språk och omvänt sagt innebär det att arbetsgivaren med ett ensidigt beslut och om vissa villkor uppfylls kan innehålla, dvs. låta bli att betala ut, en del av arbetstagarens lön i en situation där arbetstagaren har en skuld till arbetsgivaren. Skulden kan ha uppstått på  era sätt: den kan baseras på arbetstagarens skadeståndsansvar, på ett lån som ar- betsgivaren gett arbetstagaren, på att arbetsgivaren felaktigt har betalat ut för mycket lön eller på en annan fordran som arbetsgiva- ren har på arbetstagaren.
Tanken med kvittning är att fordringar upphör att gälla till den del som de täcker varandra. Förutsättningarna för kvittning är att fordringarna står mot varandra, är indrivningsbara och obestridda. Med att de står mot varandra menas att avtalsparterna bara kan kvitta varandras fordringar, inte andras skulder. Indrivningsbar handlar i sin tur om huruvida fordringen är lagenlig och vid behov kan drivas in genom utsökning, dvs. om den har uppstått på lagligt sätt och inte har preskriberats än. Det får inte  nnas några oupp- klarade oklarheter eller stridigheter kring någondera fordran när det gäller t.ex. storleken på fordran eller om arbetstagaren kanske ändå har haft rätt till den lön som arbetstagaren påstår att han betalat ut för mycket av.
Innan arbetsgivaren får göra en ensidig kvittning ska han infor- mera arbetstagaren om sin avsikt och ge honom möjlighet att be- tala skulden på annat sätt än genom innehållning av lönen eller avtala om en avbetalningsplan. Kvittningen får alltså inte komma som en överraskning för arbetstagaren. Samtidigt tryggar man att fordringarna är obestridda: när arbetstagaren har informerats har han vid behov möjlighet att ”reklamera” och bestrida arbetsgiva- rens fordran, dess belopp eller grund.
Arbetsgivaren kan alltså bara kvitta en del av lönen och kan alltså inte hålla inne hela lönen även om skulden skulle vara större än
bara en tredjedel av lönen utmätas. Arbetstagaren ska dock alltid få minst ett s.k. skyddat belopp för arbetstagarens och dennes fa- miljs utkomst. Det skyddade beloppet fastställs årligen i justitiemi- nisteriets förordning, och arbetstagarens underhållsskyldighet be- aktas i dess storlek. År 2017 var det dagspeci ka skyddade beloppet 22,41 €, och till det läggs 8,04 € till för varje person som ska försör- jas. Därmed ska en arbetstagare som har två minderåriga barn få minst 1 154,70 € av kalendermånadens nettolön. Löneutmätning inkl. förfaranden och exempel förklaras närmare på utsöknings- myndighetens sida https://oikeus. /ulosotto/sv/index/velallisena- ulosotossa/palkanulosmittaus.html.
Om arbetstagaren har fått ett förskott är bestämmelserna an- norlunda. Enligt 2. kap. 21 § i lagen om sjöarbetsavtal ska förskottet dras av från lönebeloppet som ska betalas ut på löneutbetalnings- dagen och ingå i ovan nämnda skyddade belopp.
Jag kan även nämna att samma bestämmelser rör utbetalning, dvs. den sista löneutbetalningen när anställningen upphör. Om en del av skulden inte kvittas från utbetalningen på grund av skydds- beloppsbestämmelserna innebär det inte att skulden upphör, utan att resten av fordringen fortfarande är kvar och kan drivas in av arbetsgivaren på annat sätt. Då är det bra att avtala separat om hur den resterande delen ska betalas.
Svaret på frågan är alltså ja. Arbetsgivaren skulle dock absolut först ha informerat dig om kvittningen och ge dig möjlighet att betala tillbaka den för mycket utbetalade ersättningen vid en annan tidpunkt eller komma överens om ett annat arrangemang.
Frågor är välkomna:
sannaleena.kallio@smu. 
2017 • 1 // MS 41
Katariina Kivistö


































































































   39   40   41   42   43