Page 33 - MS 3 2017

Finlands handelssjöfart Emåste få fortsätta
uropeiska handelssjöfart kan inte klara sig utan statliga kostnaderna skulle tas bort, så skulle passagerarfartygen till eller stöd som rekommenderas av EU-kommissionen. Den in- från Finland inte försvinna – utan fartygen skulle tra kera under ternationella konkurrensen är skoningslös och brutal. Re- andra aggor. Man behöver inte gå långt söderut, innan man kom- deriverksamhet är nästan omöjligt med europeiska arbets- mer till EU-länder där arbetskraftskostnaderna är betydligt lägre än
kraftskostnader. Länder som ligger utanför EU, erbjuder möjlighet i Finland - även utan stödsystem. De tar mer än gärna våra fartyg
ledare
av billig arbetskraft som lockar och snedvrider konkurrenssituatio- nen. Europeiska kommissionen fattade redan för decennier sedan ett beslut att tillåta användning av statliga stöd inom den interna- tionella handelssjöfarten. Lösningen var ett övervägt sätt att säkra den europeiska handelssjöfarten och europeiska sysselsättningen för sjöfarare.
med till sina register.
MARA:s tanke är fel, att man genom att avlägsna stöden skulle
spara statliga utgifter och eliminera illojal konkurrens. Det är värt att komma ihåg, att stödet för arbetskraftskostnader består av skatter, som betalas av sjöfarare och arbetsgivaravgifter, som ar-
Detärnödvändigtattgå över till nettolönesystemet.
betsgivaren betalar. Rederiet får ju till- baka skatter och arbetsgivarutgifter, men staten får inte ytterligare bespa- ringar, om fartygen aggas ut och ar- betsmöjligheterna försvinner från Fin-
Finland har inte vandrat ensam i
denna utveckling ifrån de övriga länder-
na. Vi har också varit tvungna att ge-
nomföra ett stödsystem tillsammans
med arbetsmarknadsparter genom besparingar av arbetskrafts- land. Då skulle det inte nnas någon som betalar varken skatt eller
kostnader som möjliggör tra kering under den nska aggan. Konkurrenssituationen med tredjeländer och även med vissa EU- aggor är svår trots stöden. När man även räknar med de låga fraktavgifterna har nländska rederinäringen tillräckligt med utma- ningar.
Mot denna bakgrund är det chockerande att MARA, som är ho- tell- och restaurangbranschens branschorganisation nummer ett, har inlett en kampanj för att eliminera statligt stöd för rederinä- ringen och speciellt för passagerarfärjorna. Enligt MARA orsakar bidragen illojal konkurrens med hotell- och restaurangbranschen. MARA har även haft en tanke om att det skulle vara bättre om n- ländska passagerarfartyg skulle aggas ut från Finland – då skulle inte stöden behövas längre.
MARA:s logik är inkonsekvent. Det är obestridligt faktum, att passagerarna som kommer med passagerarfartygen är en omfat- tande kundkrets för nska hotell- och restaurangbranschen samt euron, som de lämnar på hotell och restauranger står för en bety- dande del av omsättningen på hotell- och restaurangföretagen i hamnstäderna. Det är också klart, att om stödet på arbetskrafts-
arbetsgivaravgifter till Finland!
Stödsystemet för handelssjöfart fungerar helt på sina egna till-
gångar, som näringen själv har införskaffat. Detta är en anledning att övergå till ett nettolönesystem, där man inte behöver inkludera till den statliga budgeten ett separat moment av stöd för handels- sjöfarten. Då skulle olika intresseorganisationer, så som MARA, börja förstå att sluta sprida sin falska, missledande och splittrande propaganda.
simo Zitting
Ordförande
simo.zitting@smu.
2017 • 3 // MS 33
på svenska
Jukka-Pekka Flander