Page 34 - Merimies 2 2018

Allmänna arbetslöshetskassan,
vem är den till för?
Ibland är arbetstagarna mycket blyga. Blygheten tycks förvärras ytterligare av tre bokstäver: Y, T och K, dvs. allmänna arbetslöshetskassan.
TEXT JUKKA SUNDHOLM BILD SEIDI GUZEJEV OCH GETTY IMAGES
För den här artikeln försökte vi i över en månads tid och på flera olika sätt hitta en sjöman som gått från YTK till Transportbranschens ar-
betslöshetskassa. Budskapen till journalis- ten var tydliga under sökningen: någon så- dan person kommer ni inte att hitta. Genom veckorna klarnade orsakerna till varför. Inom sjösektorn är organiserings- graden och därmed tillhörandet till Trans- portbranschens arbetslöshetskassa hög. Dessutom vill ingen medge att de tillhör Allmänna arbetslöshetskassan, som även är känd som Loimaa-kassan, inte ens ano- nymt.
YTK:s stund
YTK:s stund, momemtum, skulle en is- hockeytränare säga. Kassans uppgång i
början av 1990-talet härrör från tiden före, då fackförbunden och deras arbetslöshets- kassor vida började ses som serviceleve- rantörer. Intressebevakning och idealism hade liksom spätts ut till serviceleverantörs- produkter, och när det börjar handla om sådant börjar också priskonkurrensen. En medlem som varit van vid och betalat för god service börjar undra om han kan hitta en liknande serviceprodukt billigare någon annanstans. Idealismen och hedern bakom facklig organisering hade genom åren vitt- rat ner till banköverföringar, vilket fackför- bunden vaknade upp till för sent.
YTK:s bakgrund och syfte var också osä- ker, även om arbetslöshetskassans band till arbetsgivarsidan inte kan förnekas. Dess ledning består av flera nyckelpersoner inom företagarorganisationer. Förbindel-
sen med samlingspartiet är också uppen- bar. Kassans första ordförande var medlem i samlingspartiet, liksom tre av dess styrel- seledamöter.
Ett annat tecken på arbetslöshetskas- sans nära relation till företagarorganisatio- ner är att kassans filialer låg nära företaga- rorganisationernas verksamhetsställen. Kassan hade servicepunkter i företagaror- ganisationerna Turun, Salon och Laitilan Yrittäjäts verksamhetsställen, i företagar- centrumet i Åbo.
En vecka innan YTK:s stadgar stadfästes hade samlingspartiets minister Iiro Viina- nen år 1991 på företagardagarna i Lahtis i sitt tal konstaterat att arbetsgivarna skulle kunna göra arbetstagarna uppmärksamma på att de inte måste tillhöra fackförenings- rörelsen och att man mycket billigare kan vara medlem i arbetslöshetskassan utan att vara medlem i ett fackförbund.
Handel med kassan
Prisjämförelseinformationen mellan ar- betslöshetskassor tas fram av deras sam- organisation TYJ.
I en artikel som publicerades 2014 på sak.fi konstaterades följande: ”Enligt 2013 års statistik från arbetslöshetskassornas samorganisation erbjuder YTK inte det bil- ligaste arbetslöshetsskyddet. Med en lön på 1 000 euro erbjuder 25 av landets 30 ar- betslöshetskassor billigare arbetslöshets- skydd. Med en lön på 2 000 euro erbjuder 17, dvs. över hälften av kassorna, samt vid en lön på 3 000 euro och 4 000 euro näs- tan hälften (14 och 13) inkomstrelaterat ar- betslöshetsskydd till förmånligare pris än YTK.”
34 MS // 2 • 2018