Page 29 - MS_4_2018

Vår dagliga matförsörjning är
beroende av sjötransporterna
Vår försörjningsberedskap när det gäller sjötransporter har blivit ett befogat samtalsämne i och med händelserna i Pargas. Vilket skick det befintliga tonnaget på våra handelsfartygsrutter befinner sig i och vilken flagg det seglar uTnder har betydelse. I stunder av nöd kan vi bara förlita oss på fartyg som seglar under finsk flagg.
omtaffärerna med utländska köpare längs handelsfartygs- ders tonnage i osäkra tider – och även annars – är ett spel där det rutten i Pargas är en bra påminnelse om hur viktig bara går att förlora med tanke på försörjningsberedskapen. I stun- sjötransporterna är för vårt hemland. Det mesta av det der av nöd kan vi bara förlita oss på fartyg som seglar under finsk som vi stoppar i munnen varje dag transporteras till Fin- flagg.
lEDarE
land via sjöss. Det är inget man tänker på när affärshyllorna är fyllda med mat och andra varor, men situationen vore en annan om hyllorna gapade tomma. Inhemsk närodlad mat räcker tyvärr inte till att mata hela befolkningen, utan vi är i hög grad beroende av importtransporter.
80 procent av Finland varuimports och 90 procent av varuex- porten sker till sjöss. Finland är i praktiken en ö. På Östersjön tra- fikerar det hela tiden uppemot 2 000 stora fartyg. En del av dem trafikerar till finska hamnar och en stor del av dessa fartyg seglar under annan flagg än finsk.
Markaffärerna i Pargas lyfter fram vikten av att ta hand om våra egna handelsfartygsrutter, deras skick och deras funktionssäker- het. ilkka kanerva, ordförande för försvarsutskottet, konstaterade att Åbo skärgård är a och o för vår försörjningsberedskap. ”Våra sjöförbindelser är en garanti för vår försörjningsberedskap. Vi måste ha goda förbindelser med väst för att trygga vår försörj- ningsberedskap i krisförhållanden.”
i en krissituation kan vi bara förlita oss på tonnage
under finsk flagg
Försörjningsberedskapen inkluderar det inhemska tonnaget. Han- delsflottan under finsk flagg har haft en fin tillväxt de senaste åren. I slutet av 2017 seglade 110 fartyg under finsk flagg. Den internatio- nella fraktkonkurrensen är däremot hård. Fraktpriserna är just nu låga och det finns mycket tillgänglig kapacitet. Det är svårt för de finska rederierna att konkurrera med samma priser.
Det största hotet mot hederliga rederier är bekvämlighetsflag- gen. Handelsfartyg under bekvämlighetsflagg seglar även till finska hamnar. Bekvämlighetsflagg innebär att ett fartyg flaggas ut till ett land med sämre arbetslagstiftning, miljölagstiftning, beskattning och säkerhetslagstiftning. Det finns även bekvämlighetsflaggssta- ter i Europa; närmare oss finns t.ex. Färöarna. Europeiska (även finska) fartygsägare har flaggat ut sina fartyg under bekvämlighets- flagg, som t.ex. Bahamas eller Panama.
Att låta landets sjötransporter vara beroende av utländska län-
de finska rederiernas företagsansvar växer –
under bekvämlighetsflagg känner man inte till det
I Helsingin Sanomats kolumn Vieraskynä 26.9.2018 lade man fram att företagsansvaret också bör sträcka sig till sjötransporter. Mer- parten av fartygen som trafikerar på Östersjön seglar under en an- nan flagg än en Östersjöstats. Rederier vars fartyg seglar under bekvämlighetsflagg kan minska sin beskattning eller undvika sitt lands regler och standarder i säkerhets-, personal- eller miljöfrågor, skriver annukka Lehikoinen och Tuuli Parviainen från forsknings- gruppen för fiskeri och miljörisker vid Helsingfors universitet.
Östersjön är ett extra riskfyllt och sårbart vattenområde. Om bränsletanken på ett vanligt fraktfartyg går sönder kan det orsaka ett oljespill på flera ton – tänk då vad som kan hända med en olje- tanker. Man bör titta på alla fartyg som seglar på Östersjön, fram- för allt på de som seglar längs våra handelsfartygsrutter.
de finska oljetankfartygen kan räknas på en hand
De utländska markaffärerna i Åbo skärgård lyfte fram Nestes ol- jeraffinaderis ställning och position i Nådendal. Trots det har anta- let egna oljetankfartyg i Finland, som numera kan räknas på ena handens fingrar, glömts bort i den offentliga diskussionen.
Neste Oil lade ner sin rederiverksamhet år 2013. Då såldes över hälften av rederiets elva tankfartyg. Fem tankfartyg och tre bogser- båtar blev kvar i det nya bolaget. Det är den så kallade försörjnings- beredskapsflottan och den har beräknats vara tillräcklig för att tryg- ga de inhemska oljetransporterna i krisförhållanden.
Med tanke på det osäkra världsläget – och de senaste händel- serna här hemma – kan man fråga sig om fem fartyg verkligen räcker. Var hämtar vi olja i en krissituation? Finns det tillräckligt med olja och – framför allt – är fartygsrutterna tryggade? Tankfar- tygen i den finska försörjningsberedskapsflottan börjar blir rätt gamla. De närmaste åren kommer de därför att eventuellt behöva ersättas av nya fartyg. Finland har redan brist på t.ex. kemikalie- fartyg.
2018 • 4 // MS 29
på svENska