Page 79 - 4 2018

Työpoliittinen aikakauskirja 4/2018
Nytt inom arbets- och entreprenörskapsforskning
har fler möjligheter än tidigare till lärande och deltagande i utvecklingen av verksamheten på arbetsplatsen. Ny teknik och de arbetsmetoder som den möjliggör hör till vardagen på arbets- platserna.
Samtidigt arbetar många i en mycket snabb takt och enligt snäva tidtabeller. Möjligheterna att påverka arbetstakten, arbetsuppgifterna och arbetsfördelningen har inte ökat. På arbetsplat- serna stöter man också fortsättningsvis på dis- kriminering, mobbning och våld. En minoritet av löntagarna har upplevt sådant, men trenden är jämn och innebär att det ännu återstår saker att göra för att undanröja diskriminering och trakasserier från arbetsplatserna.
I fråga om öppenhet och jämlik behandling har utvecklingen gått i positiv riktning, och största delen av löntagarna upp-lever att de bemöts med respekt och uppskattning på sin arbetsplats. Många berättar dock att arbetet inte är jämnt fördelat och att arbetsmängden är för stor i förhållande till personalstyrkan. En majo- ritet upplever att arbetet åtminstone i någon mån är psykiskt ansträngande. Dessutom bedö- mer en tredjedel att arbetet är fysiskt ansträng- ande. Trots detta uppger nio av tio löntagare att den egna arbetsförmågan är god i förhållande till de psykiska och fysiska kraven i arbetet.
Uppgifterna i 2017 års arbetslivsbarometer baserar sig på de 1693 telefonintervjuer som Statistikcentralen gjort under augusti-sep- tember. Uppgifterna kan på ett tillförlitligt sätt generaliseras till att gälla löntagare inom hela landet och alla sektorer.
Syftet med studien är att utreda läget på Finlands tjänstemarknad med tanke på de kom- mande tillväxttjänsterna samt tjänsteleverantö- rernas möjligheter att erbjuda nya slags tjänste- koncept. Avsikten är att utreda olika aktörers) beredskap och möjligheter att producera till- växttjänster framdeles.
Studiens huvudobservation är tjänstepro- ducenterna har dålig kännedom om tillväx- ttjänstreformens innehåll och möjligheter. Landskapens tjänsteanskaffningar och upp- komsten av en marknad är förknippade med osäkerheter, vilket gör det svårt att identifiera marknaden och affärsmöjligheterna
Marknaden för tillväxttjänster intresserar tjänsteleverantörerna. Samtidigt som intresset för tillväxttjänsterna är stort, är kunskapen om tillväxttjänsterna och de möjligheter de skapar förhållandevis liten. En enkät som genomförts bland potentiella producenter av tillväxttjäns- ter ger en mycket positiv bild av de potentiella producenternas vilja och förmåga att vara aktö- rer på den kommande marknaden för tillväxt- tjänster. Det kan dock antas att det endast är en del av de villiga producenterna som kommer att producera tillväxttjänster i landskapen.
Tillväxttjänsterna är inte en enhetlig marknad om man ser det ut perspektivet för tjänsteproducenternas affärsverksamhet. Arvodesmodeller och arvodesbelopp är viktiga element och drivkrafter när ny affärsverksam- het och en marknad för tillväxttjänster ska upp- stå. Med tanke på skapandet av en ny marknad för tillväxttjänster är det väsentligt att identi- fiera de principer som ska styra vilka element en resultatarvodesbaserad modell och prissätt- ningen av tjänsterna ska bestå av.
Utsikter mot marknaden för tillväxttjänster
Studie om privata tjänsteproducenter som producenter av tillväxttjänster (2018), Mikko Valtakari; Juho Nyman; Ira Haavisto; Riikka-Leena Leskelä; Minna Mayer; Valtteri Laasonen; Tommi Ranta Arbets- och näringsministeriets publikationer 34/2018
79