Page 35 - Merimies 2 2015

inledas på skärtorsdagen, den 2.4.2015 kl. 14 och skulle sätta stopp för utrikes sjö- tra ken.
Stoppandet av påsktra ken ck stor uppmärksamhet i media. det hade varit ett stort bakslag för Finland, och passagerarna började bli rädda för att deras planerade påskresor skulle ställas in. Lika stor effekt skulle en arbetskon ikt ha på frakttra ken.
Trots hotet om att utöka arbetskon ik- ten höll Arctia Shippings ledning fast vid sin ideologi att inte godkänna ett allmänt bindande kollektivavtal, trots att det inte behövdes mycket för att nå ett avtal.
Till slut blev landets regering tvungen att sammankalla det ekonomipolitiska mi- nisterutskottet med anledning av hotet om att utöka arbetskon ikten. ett kort tag efter sammanträdet meddelade Arctia Shipping att de var villiga att underteckna kollektiv- avtalet och en förlikning nåddes.
Maskinmästare Ari Timberg och kocken Hanna Räikkälä i Kemi hamn den 14.3.2015. Bild: Pentti Holappa
Arbetskon ikten rörande isbrytare
väckte diskussion kring arbets- villkoren och lönerna vid isbrytning även bland medlemmarna
Efter att Sjöfartsverket och Vägverket lades ner och man skiljde på beställare och producenter av tjänster har det nästan varje år förts samarbetsförhandlingar i rederierna som uppfördes i ruinerna av dem. Fartygen har yttats från ett rederi till ett annat eller sålts, och
personalstyrkan har minskats. Om personalen inte har sagts upp så har de permitterats. enbart på Sjöfartverket fanns det 44 olika bemannade fartyg (isbrytare, kombiisbrytare, expeditioner, byggnadsfartyg, farledsfartyg, stöd- fartyg, sjömätningsfartyg och forskningsfartyg), varav en del var i drift året runt, en del bara på vintern eller sommaren. Personalen kunde för yttas från en fartygsgrupp till en annan under olika verksamhetssäsonger. Nu har en del av fartygen sålts eller överförts till andra rederier och/eller ägaren har förblivit densamma, men bemanningen sköts av en tredje part.
På isbrytarna, liksom på de esta andra nska fartyg, tillämpar man ett 1:1-alterneringssystem, där varje arbetsdag berättigar till en ledig dag. Alter- neringssystemet skiljer sig från alterneringssystemen i andra rederier genom att 1:1-alterneringen ska genomföras på årsnivå på grund av arbetets ojämna fördelning under olika årstider. På isbrytarna är ett arbetsskift 20 dagar långt under verksamhetsperioden, vilket följs av tio dagars ledighet. På fartygen arbetar man i ett tvåvaktssystem, då varje arbetsdag vid körning är tolv tim- mar i två sextimmarsperioder. Alla tillägg och ersättningar samt naturaför- månsersättningen ingår i lönen som tillämpas på fartygen.
en normal isvinter brukar isbrytningsperioden börja redan i november- december och varar ända in i maj i Bottenviken, dvs. som bäst bryter man is i fem månader, ibland mer. I motsats till vad man skulle kunna tro tar arbetet på isbrytarna inte slut efter isbrytningssäsongen, utan vid andra tider på året utför man dockningsarbeten och andra underhållsarbeten på fartygen. Isbry- tarna skulle inte vara i så gott körskick om de inte underhölls noggrant.
Isbrytaren Kontio står i ständig oljebekämpningsberedskap året om. Kon- tio ska enligt ett avtal med eMSA (europeiska sjösäkerhetsbyrån) hela tiden vara bemannad och redo att ge sig av om det sker en oljeolycka på Östers- jön. För fartygets beredskapsbemanning använder man en så rättvis bland- ning som möjligt av besättningar från alla traditionella isbrytare.
Personalen utbildas kontinuerligt, eftersom det enda sättet att lära sig om arktisk sjöfart är genom praktiskt isbrytningsarbete och ständig utbild- ning. det räcker inte med ren fartygsteknik, utan det är personalens know- how som tryggar säkra och kvalitativa isbrytningskunskaper.
Svenska isbrytare är billigare för Finland är de egna nska isbrytarna, men det beror inte på isbrytarpersonalens löner. Besättningen på svenska isbry- tare tjänar mer än i Finland. Skillnaden i priset för att driva en isbrytare ligger på helt annat håll än lönerna – i bränslet, sjöfartens stödsystem m.m.
TeXT SatU SiLta
2015 • 1 // MS 35