Page 41 - Merimies 5 2015

Ordning på livsstilen med hjälp av ett projekt
TExT Kymen Sanomat / tommi ForSman DRYGT hälften av nska kvinnor till havs
och omkring 70 procent av männen till havs är överviktiga. Merparten av sjukfrån- varon och invaliditetspensionerna beror på sjukdomar i rörelseorganen. Målet med projektet ForMare som Sjömansserviceby- rån och Sjömanspensionskassan startade våren 2013 är att hjälpa sjömän som ligger på gränsen att ändra sin livsstil. Det gäller framför allt de vars livsstil hotar att leda till onda sjukdomscirklar och i värsta fall till invaliditetspension. Projektets fysiska och psykiska resultat har överträffat alla för- väntningar.
”Till exempel rökning, förbrukningen av blodtrycksmedicin och alkoholkonsumtio-
nen har minskat avsevärt”, berättar pro- jektchef Johan treuthardt.
Däremot orsakar korta vilotider, oregel- bunden rytm och brist på motion fortfaran- de problem. Ohälsosam mat gör också skada. Projektet delas in i en aktiv period och en uppföljningsfas. I början av året tes- tas deltagarnas kroppssammansättning, muskelkondition och bland annat syrupp- tagningsförmåga.
”Ett individuellt träningsprogram och kostråd tas fram för varje deltagare. Pro- grammet inkluderar möten med en per- sonlig tränare både på fartyget och på fri- tiden. Sjömannen träffar en näringsterapeut minst en gång. I land hål-
ler man informationsföreläsningar, där man tar upp viktiga ämnen kring livsstils- förändringar.”
Utvecklingen av konditionen och upp- fyllandet av målen följs upp genom fort- sättningsprov på våren. Efter den aktiva perioden börjar en treårig uppföljning, då kroppens kondition mäts en gång om året.
”En sjöman tillbringar nästan halva sitt liv på ett fartyg. Det räcker alltså inte att han eller hon bara är aktiv på fritiden”, kon- staterar Treuthardt.
Det kommande året förväntar man sig att omkring 120 sjömän från sex olika rede- rier deltar.
UNDERSÖKNINGEN I KORTHET
Källa: Sjömanspensionskassans meddelande 22.10.2015
Enligt undersökningen är dödligheten bland sjöfarare 1,3-faldig jämfört med andra löntagare bland såväl män som kvinnor. Invalidpensionsfrekvensen är 1,6-faldig bland sjöfararmän och mer än dubbel bland sjöfararkvinnor jämfört med övriga löntagare.
Det nns skillnader mellan olika yrkesgrupper inom sjöfarten. Speciellt bland maskinmanskap, män som arbetar på fraktfartyg och kvinnor som arbetar i kök är dödlighet och invalid- pensionering allmännare än bland den övriga löntagarbefolkningen.
Arbetet på sjön är tyngre än i land
Dödlighetenochinvalidpensionsfrek- vensen bland maskinrumspersonal på fartyg är högre än bland dem som
arbetar med uppgifter på motsvarande nivå i land. Bland kökspersonalen är invalidpensioneringar allmännare än i motsvarande yrken i land. Däremot är dödligheten i många yrken inom ekonomiavdelningen på fartyg, t.ex. servitörsyrket, på samma nivå som i motsvarande yrken i land.
Levnadsvanorna och arbetsförhållandena påverkar Alkoholrelaterade dödsfall var fortfaran- de allmänna vid undersökningstidpunk- ten. Efter det har det vidtagits åtgärder för att begränsa alkoholbruket och införts metoder för tidigt ingripande. Effekterna av dessa är inte ännu fullt synliga i undersökningsresultaten. Även rökningsrelaterade dödsorsaker är allmännare bland sjöfarare än bland andra löntagare.
Vid invalidpensioneringar är diagno- sen oftast psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar eller sjukdomar i rörelseorganen. Bland sjö-
farare är skador och förgiftningar all- männare orsaker än bland övriga lönta- gare. Det gäller också sjukdomar i andningsorganen bland män och sjuk- domar i rörelseorganen bland kvinnor.
Tidigare forskning visar att arbetet på fartyg är fysiskt och psykiskt påfrestande. Det nns ett behov att utveckla sjöfarar- nas arbetsförhållanden och företagshäl- sovård, liksom stödinsatser för bättre le- vnadsvanor. Arbetet för att främja sjöfararnas arbetsförmåga har redan kommit i gång i era olika projekt.
I undersökningen följde man upp dödligheten och invalidpensioneringar- na bland alla personer i åldern 25–64 år som varit sjöfarare år 2000 och jämförde resultaten med samtliga löntagare. Uppföljningstiden var åren 2001–2013. Materialet bestod av ett tvärsnittsmaterial på individnivå från år 2000 som baserade sig på registerdata frånSjömanspensionskassan,Statistik­ centralen och Pensionsskydds­ centralen.
2015 • 5 // MS 41