Page 38 - Merimies 4 2015

Väinämöinens besättning samlades i Åbo hamn för att lyssna på musik.
75 år sedan ilmarinen gick under
Den första ygattacken i början av vinterkriget
Skotten i Mainila den 26.11.1939 startade vinterkriget. Morgonen den 30.11. var klar och lugn där pansarfartygen låg förankrade i sundet mellan Kasnäs och Högsåra. Utki- ken i Väinämöinens stridstorn upptäckte tre endeplan som närmade sig från norr. De släppte sex tunga bomber, och splittret från bomberna dödade en man och skada- de era på Ilmarinen. Pansarfartygens luft- värn förstörde alla tre endeplan. Därefter aktade sig det sovjetiska luftvapnet noga för att närma sig pansarfartygen i övermod. Deras fasta order var att pansarfartygen skulle förstöras till vilket pris som helst om chansen erbjöds.
Skiftetsfjärdpåjuldagen–helvetet bryter ut
Morgonen den 25.12. Radion på Örö fort meddelade att tre endeplan närmar sig. Luftanfallen fortsatte hela dagen. Det kom så många bombplan och jaktplan att man inte hann räkna alla. Omkring 200 av Sov-
finlands
pansarfartyg –
väktarna av livets väg
Pansarfartygen Ilmarinen och Väinämöinen var den nska ottans stolthet. De sjösattes i början av 1930-talet. Under kriget besköts pansarfartygens kraftigt. Ilmarinen gick under vid en minexplosion. Väinämöinen blev i sin tur bostadspråm vid den estniska kusten.
P å 1920-talet beslutade riksdagen attFinlandkundebyggatvåpan- sarfartyg samt ubåtar och torped- båtar. Investeringen visade att den statliga ledningen visste hur viktigt det var att trygga försörjningsberedskapen och sjötransporterna, eftersom det världspoli-
tiska läget utvecklades i negativ riktning.
Efteråt har kritik riktats mot att byggan- det av pansarfartygen på Crichton-Vul- can-varvet i Åbo tog medel från upprust- ningen av fältarmén och luftvapnet. Man kan dock konstatera att pansarfartygens avskräckande ” eet in being”-effekt till viss del förhindrade sovjeterna från att erövra Åland och kapa fartygsrutterna till väst.
38 MS // 4 • 2016
Bild Patrik Lindström
SA-Kuva