Page 43 - MS 3 2017

Med blandbesättning på fartygen lever man åtskilt
Finska och lippinska sjömän ombord på fartyg med blandbesättning trivs för det mesta i sina egna grupper.
På fartygen nns parallella samhällen. De med olika nationalitet äter till exempel i huvudsak åtskilda från varandra.
Anne Ala-Pöllänens avhandling Happy Ship? visar, att samarbetet helt tydligt fortfarande bara övas. TEXT katariina kivistö
Både nska och lippinska sjömän borde bemötas som individer, tycker forskaren.
Ien blandbesättning har arbetstagarna ett ojämlikt utgångsläge och detta speglar sig på samexistensen. Filippi- narna är försiktiga med att kritisera
sina förmän och finländare i allmänhet. Men de kan klaga på, att de får lägre löner än finländare och de undrar också över skillnader i arbetsvillkoren. De undrar, hur nländare kan vara så trötta efter tre veck- or, fastän de sedan får semester. Filippinar- na anställs för många månaders fortlöpan- de arbetsperioder.
Finländarna sväljer inte gnället över lö- nerna, därför att den i jämförelse med löne- nivån på Filippinerna är god. Sjömännen som har arbetat utomlands är välbärgade i sina hemländer och kan bland annat ha tjä- nare.
Hos nländarna bor bitterheten för n- ska sjömännens arbetsplatser. Forskaren observerade dock inte, om lippinarna
skulle ha utsatts för någon rasism eller an- nan sorts diskriminering.
Trycket gör en försiktig
I arbetet till sjöss ser man, att nländska sjömän har sökt sig till branschen av sin egen vilja, medan lippinarnas karriär har valts av familjerna. De esta har redan i
Man måste gissa vad den andre menar.
barndomen valts ut att utbildas till ett arbe- te till sjöss och i gengäld så försörjer de familjen. Den lippinska staten behöver valutan som sjömän - som skickats utom- lands - tar in och deltar i deras marknadsfö- ring.
Filippinarna har alltså stort tryck på sig att behålla sin arbetsplats. Därför är de liv-
rädda för att göra misstag och förlora sitt anseende genom det. Om man då hamnar på den svarta listan, är det svårt att få en anställning på ett nytt fartyg.
Filippinska sjömän marknadsförs som vänliga och anpassningsbara, vilket de of- tast är. Kon ikt uppstår närmast när de västerländska arbetskamraterna upplever dessa drag som besvärliga. Finländarna föraktar denna sorts yesyes-kultur och brist på initiativtagning i arbetet.
I kombination med språkproblem leder skillnader i arbetskultur lätt till att man i kommunikationen sinsemellan förutsätter och gissar, vad den andre menar. Detta för- sämrar fartygets säkerhet.
Utbildningsnivån är enligt erfarenhet den samma hos lippinarna som hos n- ländarna – förutom för kockar. Det nns brister i både måltidernas kvalitet som hy- gien.
Andra i bastun, andra i karaoken
Ala-Pöllänen spenderade sammanlagt tre månader på tre nska lastfartyg. På det vi- set kan hon belysa blandbesättningen ge- nom fartygets vardag.
På fritiden söker sig nländarna till rök- messen, bastun, till kortspel eller tittar på TV i hytten. Filippinarna prefererar glada karaokekvällar med sina landsmän.
Forskaren understryker, att generalise- ringarna inte är bra. Människor ska bemö- tas som individer oavsett vilket land de kommer ifrån. På fartyg med blandbesätt- ning bör man gynna fri samvaro med var- andra.
2017 • 3 // MS 43
Saana Lamminsivu