Page 40 - MS 3 2017

sjömannen frågar, juristen svarar
Behandling av personuppgifter
under arbetsförhållandet
TEXT sannaleena kallio
sjöMannen: arbetsgivarens representant frågade mig för en tid se- medlemskap i fackförening, straffrättslig påföljd, hälsotillstånd,
dan om han ck ge information om mitt arbetsavtal och dess innehåll till förtroendemannen. jag visste inte vad jag borde ha svarat för jag tyckte att frågan var mycket märklig. en annan sak jag undrar över är läkarintygen som innehåller mycket personlig information. vad säger lagen om arbetsgivarens rätt att kräva och behandla information som gäller anställda?
juristen: Enligt 13 kapitlet 6 § i sjöarbetsavtalslagen (756/2011) har förtroendemannen rätt att av arbetsgivaren få uppgifter som avses i sjöarbetsavtalslagen 1 kapitlet 3 § om de arbetstagare som han företräder. I den nämnda 3 § nns en lista med 15 punkter över dessa uppgifter som skall nnas i ett skriftligt arbetsavtal. Denna regel i sjöarbetsavtalslagen om förtroendemannens rätt att få in- formation har samma innehåll som den upphävda sjömanslagens 77 § vars formulering grundar sig på övergivandet av mönstrings- systemet i mitten av 2000-talet. Mönstringsförrättarens uppgift var ju att övervaka att sjöfararnas arbetsavtal var lagliga och att ”pappren” var i ordning d.v.s. att sjömannen var kvali cerad och hade behörighet för sitt jobb. Nu har en del av denna uppgift över- förts till förtroendemannen.
Regler gällande förtroendemannens rätt till tillgång till informa- tion nns också i lagen om samarbete inom företag (334/2007) och i kollektivavtalen. I samarbetsförhandlingar kan förtroende- mannen företräda personalgruppen på arbetsplatsen i sin helhet, inte bara de som är hör till samma fackförbund. Det nns regler i kollektivavtalen för att försäkra att förtroendemannen får till hands alla de uppgifter och dokument som behövs för att utreda ett oe- nighetsärende.
Arbetsgivarens fråga var verkligen märklig speciellt då man inte berättade någonting om frågans bakgrund eller syfte. Framförallt tycker jag att den var onödig och orsakade förvirring då hänsyn tas till att det nns särskilda regler i lagen om rätten till information och att förtroendemannen har tystnadsplikt.
I andra kapitel i lagen av integritetsskydd i arbetslivet (759/2004) fastställs arbetsgivarens rätt att behandla personuppgifter om den anställda. Begreppet personuppgift har de nierats i personuppgiftsla- gen (523/1999) och med det avses alla slags anteckningar som be- skriver en fysisk person eller hans egenskaper eller levnadsförhållan- den som kan hänföras till honom själv eller till hans familj.
sjukdom eller funktionshinder eller vårdåtgärder. Lagenliga förut- sättningar att behandla känslig information är strängare och mer speci kt på grund av uppgifternas natur.
Utgångspunkten i lagen är att arbetsgivaren får behandla en- dast de personuppgifter som är direkt nödvändiga och relevanta för arbetsavtalsförhållandet. Uppgifterna skall ha att göra med rät- tigheter och skyldigheter som gäller vardera parterna i arbetsför- hållandet, med de förmåner som arbetsgivaren erbjuder eller med arbetsuppgifternas särskilda natur (relevanskravet 3 §).
Arbetsgivaren har rätt att behandla uppgifter om arbetstagarens hälsotillstånd om de är erhållna av arbetstagaren själv eller annan- stans med arbetstagarens skriftliga samtycke (t.ex. företagshälso- vården). Arbetsgivaren har rätt att behandla uppgifter om arbetsta- garens hälsotillstånd 1) för utbetalning av sjuklön eller jämförbara förmåner, 2) för att avgöra om det nns grundad anledning till frånvaro från arbetet eller 3) om den anställda önskar att hans eller hennes arbetsförmåga utreds med stöd av arbetsgivaren (t.ex. tre- partsdiskussion).
På grund av känsligheten av hälsotillståndsuppgifter får de be- handlas endast av personer som förbereder, fattar eller utför ar- betsgivarens beslut i dessa ärenden. Arbetsgivaren skall utnämna speci kt vilka personer i arbetsgivarens anställning som får ta del i (t.ex. sjukvårdare på fartyg, löneassistenter, experter på arbetsväl- mående) eller åtminstone de niera de arbetsuppgifter som innehåller behandling av hälsotillståndsuppgifter. Alla personer som behandlar dessa uppgifter har tystnadsplikt. Arbetsgivaren skall även förvara hälsotillståndsuppgifter separat från andra per- sonuppgifter som arbetsgivaren har samlat in.
Arbetsgivaren har konstitutionell skyldighet att skydda arbets- tagarens privatliv. Lagstiftningen har satt tydliga gränser för vil- ka uppgifter om arbetstagarna, i vilket syfte och på vilket sätt arbetsgivaren har rätt att behandla och utlämna information till olika parter. Samma gäller också förtroendemannen och hans rätt att få information. Arbetstagaren har alltid rätt att begära utredning och granska vilka uppgifter som nns i arbetsgivarens register och om informationen är felaktig eller bristfällig kan ar- betstagaren kräva korrigering.
Personuppgifter som betraktas som känsliga beskriver t.ex. per-
sonens etniska ursprung, sexuella inriktning, religiösa övertygelse, Frågor är välkomna: sannaleena.kallio@smu.
40 MS // 3 • 2017