Page 37 - Merimies 5 2017

lite spillvärme, som man exempelvis hade kunnat leda till uppvärmning av luften i maskinrummet på vintern. Man letade ef- ter en lösning i samarbete mellan kon- struktörer och rederiet.”
Förutom miljövänligheten ligger plane- ringen av det nya fartygets tyngdpunkt på säkerheten.
”Man planerade fartygets hela säkerhet perfekt. Ett exempel är kommandobryg- gans navigeringssystem.”
Fartygets besättning deltog i arbetet och planeringen av fartygen redan från början.
”Till exempel i byssan hade vi med ett par kockar som planerade fartygets botten- struktur för köket, så att det skulle bli så fungerande som möjligt. Placering av bas- tu- och sportfaciliteterna funderade man tillsammans med hela fartygsbesättnin- gen.”
Byggandet av ett helt nytt bulkfartyg är ett långsiktigt och ”muskler” krävande pro- jekt. Kan man patentera den nya innovatio- nen, världens miljövänligaste bulkfartyg?
”Man kan inte ansöka om patent för ett fartyg. För närvarande är en bra sak ändå det, att vi har samlat kunskap till vårt eget företag och vi kan med förhållandevis liten ansträngning kunna kopiera framåt. Vi är alltså år framför våra konkurrenter”, funde- rar verkställande direktör Koskinen.
Spelmärken till nybyggen från
den egna ckan
M/s Viikis inträde under nsk agg är re- dan bekräftat, och förhoppningsvis aggas systerfartyget i Finland. Fartygen färdig- ställs som bäst på Jinlings docka i Nanjing i Kina. Man hoppas att fartygen kan tra ke- ra i början av år 2018.
ESL Shipping har under de senaste åren investerat oerhört på att förnya sitt tonnage.
”Vår årliga nettoomsättning är mellan 70–80 miljoner euro. Från år 2011 har vi in- vesterat 150 miljoner euro på nya fartyg, alltså nästan två gånger vår egen nettoom- sättning.”
De sist beställda nybyggena kostade 60 miljoner för rederiet.
Förnyandet av tonnaget är nödvändigt, så att vår konkurrenskraft är kvar och vi kan verka under nsk agg.”
ESL Shipping är en exceptionell aktör i branschen, då det inte har tidsbefrakt- ningsavtalat fartyg till någon, utan sköter själv sin kommersiella tra k.
”Vi är således under ett hårt tryck. Vi är dyrare än andra, men det måste man kom- pensera på något annat sätt.”
”Rederiets fartyg är isförstärkta. Vår tra- k- och verksamhetsmodell grundar sig på, att transportrutten i andra ändan måste vara genom is i alla fall under en del av året. Detta kräver specialkunskap av sjöbesätt- ningen.”
Verkställande direktör Mikki Koskinen, ESL Shipping
”människor behövs alltid – det är brist på specialkompetens för närvarande”
I
sjöfarten är en ganska stor omvälv- ning på gång. Båttransporter automa- tiseras, vad anser ESL Shipping om
nsk, EU-medborgare eller arbetskraft ut- anför EU-området: det viktigaste är kun- nandet.”
Enligt verkställande direktör Koskinen kan maskinen fortfarande inte ersätta människan i bulktra k.
”Jag har inte den minsta illusion om, att vi kan ta bort underhåll och däckspersona- lens arbete; rengöring av lastrummen samt lastutrymmen och annat sådant, som man fortfarande behöver stor personlig arbets- insats. Den passar inte i sådan tra k, som vi utövar.”
Den internationella konkurrensen är dock hård och tvingar till en kontinuerlig vakenhet och utveckling.
”Tidigare sa man, att av rederiets utgif- ter består en tredjedel av kapital, en tredje- del av operativa avgifter och en tredjedel av besättning. Detta är fortfarande sant.”
”Fast världen förändras och automatise- ring ökar, försöker vi alltid i alla fall för egen del hålla fast vid, att vi i fortsättningen har arbete. Det betyder att, alla fartyg kommer att ha blandbesättning, men det betyder också det, att det nska sjöbranschen kan nnas kvar”, säger verkställande direktör Koskinen.”
avsikterna?
”Jag tror, att vi i Finland automatiserin-
gen möjliggör fortsättning av verksam- heten i en sträng konkurrenssituation och den ska man utnyttja i den. Vi tror dock inte på utopier, att den här verksamheten direkt skulle ändras”, säger verkställande direktör mikki Koskinen
”Människor behövs alltid. Själv är jag i stället personligen orolig för att få besätt- ning.”
Saken bekräftar sjöpersonalschefen mikko Rausti.
”Vi har redan idag brist på visst kunnan- de på fartygen. Vi kör med en tight frekvens och av våra sjömän förväntas specialkun- skap och de måste kunna arbeta i isförhål- landen. I fortsättningen behöver man utbil- da nya experter till speci ka arbetsuppgifter, därför att våra fartyg har mycket teknik, som lyftkranar och annan specialutrust- ning. Vi behöver elektriker, däckspersonal och båtsmän och så vidare – alla behövs.”
”Vid rekrytering av personal kan vi ändå inte titta på personens pass och om han är
2017 • 5 // MS 37