Page 41 - Merimies 5 2017

över om han i denna tid är en nutida sjö- man eller en sjöperson, säg det.
”Till sjöss har man alltid kallat kvinnor för ickor och män för pojkar, ingen har nå- gonsin tagit illa upp av det. I och med de förnyade arbetssätten har vi trots allt fått direktiv, att detta sätt att namnge inte läng- re är lämpligt”, säger och skrattar kallskän- kan som under hela sitt arbetsliv varit på sjön.
Sjöjobb har traditionellt ansetts vara ett yrke, där man inte tar illa upp för små sa- ker. Humorn har varit arbetsdagens upp- friskande faktor, som ger kraft att orka med det tunga arbetet, så som på passagerarfar- tygets köksavdelning. Och inte utesluter humorn de goda, artiga beteendeformerna.
”Det känns som om de gamla, hederliga gentlemannasätten är försvunna. Behagligt beteende och artighet gentemot alla med- människor märks alltid. Med folkvett och glimten i ögat, James Bond, då är Sverige- båtskulturen som bäst.”
Arbetssäkerhet gäller alla
Med tanke på utrymmen, och eftersom far- tyget rör på sig, är ett fartyg inte heller som en restaurang på land. Det ger jobbet dess egna säkerhetsbestämmelser som måste följas.
”Havet orkar bölja i tusentals år, men en människa tröttnar på några sekunder om han råkar i havets fara, alltså är det onödigt att strida mot det. På fartyget måste man hela tiden komma ihåg sin egna uppgift i säkerhetsorganisationen. Det måste kom- ma från ryggraden,” påminner M/s Gabri- ellas fartygsförtroendeman hannu Kumpu- lainen.
”På sjön är vi på sjön, det gäller allt ar- bete ombord. I dagens läge känns det ty- värr som om det tar tid för de personer, som jobbat i land, att börja jobba på ett fartyg och att där ta till sig säkerhetsbe- stämmelserna. Man förhåller nog sig inte tillräckligt allvarligt till de här säkerhets- uppdragen”, funderar också Anne.
Arbetsskydd och säkerhet är frågor som berör hela besättningen och rederiet. Det är också en viktig del i rederiets image på havet. Det behövs mycket mera infor-
mation och skolning i de här ärendena. ”Från kontorets håll har arbetsskyddet varit på omvägar, och vi ombord på fartyget försöker sedan sköta det så gott vi kan. Vi borde få mera hjälp från kontoret än vad vi har nu. Nu för tiden har många ‘eldsvådor’ som skett på fartyget börjat vara främst ar- betsskyddsärenden, och inte frågor som berör traditionella arbetsförhållande”, be- rättar fartygsförtroendeman Hannu Kum- pulainen. Det blir alltså väldigt mycket jobb
med arbetsskyddsärenden på fartyget.
Svårigheter fostrar
Hannu är till yrket matros. Han har fungerat som ordinarie däcksman på M/s Gabriella i 12 år redan. Som förtroendeman på däcks- avdelningen började han i november 2013 i och med att den förra matroskollegan gick i pension. Han har fungerat som fartygsför- troendeman sedan maj 2016, då det senaste valet om fartygsförtroendeman hölls.
”De stora männen säger att man måste sätta sig själv i svåra situationer, för att kla- ra sig bättre i livet”, skrattar Hannu.
Hannu berättar att han deltagit i den av förbundet arrangerade utbildningen för för- troendemän på Kiljavainstitutet.
”Jag gick alla de kurser i Kiljava som fanns på Unionens kurskalender. Det öpp- nade för mig dörren till en ny värld och det fördjupade till exempel min kännedom om kollektivavtal.”
Efter att ha börjat sitt uppdrag som far- tygsförtroendeman, har Hannu enligt sina egna ord fått läsa lagen. Utöver kollektivav- talet har han exempelvis varit tvungen att sätta sig in i sjöarbetsavtalet.
”Inte ens det räcker, utan i dagsläget måste en förtroendeman vara upplyst i många saker, så som olika rättsnivåers di- verse beslut”, beskriver Hannu arbetets omfattning.
Fartygskommission har sammankallats till möte många gånger under ett år ”Speciellt det senaste året har medfört mycket arbete för fartygsförtroendemannen. Tyvärr har det gått så att jag har fått kallelse till fartygskommissionen till och med ett par gånger inom loppet av två månader.”
Hannu berättar att han under året har varit tvungen att utarbeta tre stora sammanfatt- ningar gällande oenighet, varav en till ex- empel gällde olaglig uppsägning. Till far- tygskommissionen förs ärenden med en alldeles för låg tröskel. Människor hotas att sägas upp obefogat och utan förvarning, då man förr i tiden förde en diskussion om ärendet och man gav exempelvis en varning.
”Spelet har hårdnat till den grad på vårt fartyg att av två negativa kundresponser, el- ler på grund av feedbackdiskussioner, skall man redan höras av fartygskommissionen”, berättar fartygsförtroendemännen.
Passagerarna har rätt till sin egen åsikt, som man måste ta i beaktande. Ibland ges feedback till en arbetstagare i ett berusat tillstånd, och man kan inte skilja agnarna från vetet. Om man hittar ett hårstrå i sop- pan, är det då en grund för uppsägning? Det var det i alla fall inte förr i tiden. Bond- förnuftet verkar för tillfället vara helt för- svunnet.
”En passagerare kan betala bara 12 euro för en kryssning, och han får garanterat njuta av Östersjöns bästa vyer och både en glad och fungerande kundbetjäning. På ‘Sverigebåten’ välkomnas man redan i in- gången med ett leende. En kryssning är en fantastisk upplevelse, och det är den kunni- ga och grundligt insatta fartygspersonalen som skall ha ett tack för det”, säger Hannu och Anne och klargör att de står på kolle- gornas sida.
Med de här orden är det bra att avsluta och önska alla en fridfull jul samt framgång och ork i arbetet till hela personalen på pas- sagerarfartygen.
2017 • 5 // MS 41