Page 38 - Handbok i att förbereda sig juridiskt

Vårdvilja
Man kan med en vårdvilja uttrycka sin egen vilja i frå- gor som berör den egna vården och omsorgen. Man kan därigenom försäkra sig om att vårdpersonalen i framtida vårdbeslut respekterar de värderingar man gett uttryck för och beslut man gjort. Man gör alltså vårdviljan i förväg, med tanke på en situation då man inte längre har förmågan att fatta beslut på grund av allvarlig sjukdom, olyckshändelse eller motsvarande. Vårdviljan är ett ypperligt juridiskt instrument.
Man talar ännu ofta om vårdtestamenten, men det kan felaktigt associera till en tid efter en per- sons död, och här avses med vårdvilja uttryckligen den viljeyttring man gör medan man ännu är i livet. Därför används i denna handbok genomgående ut- trycket vårdvilja, och inte vård- eller livstestamente. Det händer också att vårdviljan blandas ihop med s.k. DNR-beslut, som är beslut fattade av läkare, och innebär att man på medicinska grunder avstår från fortsatt upplivning.
Att uppgöra sin vårdvilja
Det nns inga formella krav på hur vårdviljan ska for- muleras, till skillnad från t.ex. intressebevakningsfull- makten. Det lönar sig ändå alltid att formulera vård- viljan skriftligt, även om också en muntligt framförd vårdvilja är giltig och bindande för vårdpersonalen. Ifall vårdviljan framförts muntligt bör vårdpersonalen göra en av patienten bevittnad anteckning om detta i patientjournalen.
En förutsättning för att vårdviljan ska vara giltig är att den som uppgjort den tillräckligt väl förstår inne- börden av den, och dess innehåll. Det lönar sig alltså att uttrycka sin vårdvilja i tid. Om man gör det som mycket ung är det visserligen sannolikt att den inte kommer att aktualiseras på väldigt länge, vilket gör att de egna värderingarna och önskemålen hinner för- ändras. Ifall så sker både kan och bör man uppdatera sin vårdvilja.
I era blanketter för vårdvilja och –testamenten nns utrymme för vittnens underskrifter. Enligt lag
behöver vårdviljan emellertid inte bevittnas, men det rekommenderas. Dessa vittnen kan samtidigt vid be- hov fungera som uttolkare av vårdviljan.
Vårdviljans innehåll
En vårdvilja innehåller ofta viljeyttringar på olika nivå, som avviker ifrån varandra ifråga om hur juridiskt bindande de är då man senare fattar beslut i patien- tens ställe. Av tradition har man i ett vårdtestamente formulerat sin vilja ifråga om vården i livets slutske- de. Man redogör då för hur man vill att vårdpersona- len ska handla då ens fysiska tillstånd försämrats så mycket att man behöver medicinsk vård för att hållas vid liv. Det innebär t.ex. att man tar ställning till så- dan återupplivning och intensivvård som enbart för- länger ens lidande. Man kan också i vårdviljan uppge vem man önskar att fattar vårdbesluten i ens ställe, eller namnen på de närstående till vilka man får ge uppgifter om ens tillstånd. Alla dessa viljeyttringar är bindande och bör alltså efterföljas.
Man kan i vårdviljan utöver ovanstående också uttrycka sådana önskemål angående vården som är viktiga för en själv med tanke på den egna livs- kvaliteten och det egna välbe nnandet, och som vårdpersonalen, närstående och andra eventuella ställföreträdare borde känna till. Dessa önskemål kan variera oerhört mycket. Någon vill påminna om vilken mat hen avskyr, och vilken musik hen älskar, medan en annan framhåller sin religiösa övertygelse, och en tredje tycker det är viktigt att vårdpersonalen är med- veten om hur skönhetsvården ska skötas. Vårdöns- kemål av detta slag bör i mån av möjlighet uppfyllas.
Man kan genom att formulera sin vårdvilja försäkra sig om att de beslut som senare fattas gällande ens egen vård sker på ett sätt som respekterar de värderingar man haft, och motsvarar det man önskat.
38 Handbok i att förbereda sig juridiskt