Page 46 - Handbok i att förbereda sig juridiskt

Intressebevakning
som en sista trygghet
I det här avsnittet presenteras intressebevakningen, som är det alternativ som i sista hand kommer i fråga. Om en person inte i förväg har sett till att vårdfrågorna blir omskötta, t.ex. med en intressebevakningsfullmakt, kan man, sedan denne förlorat sin handlingsförmåga, förordna en intressebevakare som tillvaratar personens intressen.
Eftersom intressebevakning är det sista alternativet utses en intressebevakare endast i det fall det inte nns andra alternativ att tillvarata en persons in- tressen. Man kan tillgripa intressebevakning också i situationer då det inte är möjligt att göra en intres- sebevakningsfullmakt. Att själv ansöka om en intres- sebevakare kan också ses som ett av sätten att vara juridiskt förutseende.
Intressebevakning är ofta ett bra sätt att sköta en persons angelägenheter, men det är vanligen inte det smidigaste eller lättaste. Man utser vanligen en intressebevakare för att denna ska sköta sin huvud- mans ekonomiska ärenden. Huvudmannen är den person vars intressen intressebevakaren fått i upp- gift att bevaka. Till intressebevakningen hörde i äldre
lagstiftning begrepp som god man, tjänsteförmynda- re och omyndig(förklarad), medan man numera talar om intressebevakning, allmän intressebevakare och huvudman.
Kriterierna för intressebevakning
En intressebevakare kan utses för en person som inte kan tillvarata sina egna intressen eller sköta sina per- sonliga och ekonomiska angelägenheter, och dessa inte heller kan skötas på annat sätt. Oförmågan kan t.ex. bero på sjukdom eller ha någon annan motsva- rande orsak. Intressebevakningen kan gälla tillsvidare eller för en viss tid. Oftast utses intressebevakaren att tillsvidare sköta sin huvudmans angelägenheter.
46 Handbok i att förbereda sig juridiskt