Page 48 - Handbok i att förbereda sig juridiskt

Intressebevakarens uppgifter
Intressebevakarens uppgift är att ansvara för skötseln av sin huvudmans angelägenheter. Intressebevakaren får befogenheter att sköta dessa först efter beslut av myndighet, och uppdragets omfattning är klart de - nierat i intressebevakningsbeslutet. Intressebevakaren kan alltså inte för sin huvudman sköta vilka uppgifter som helst.
Intressebevakaren utses vanligen för att sköta sin huvudmans ekonomiska angelägenheter. Uppgiften kan emellertid också avgränsas till att gälla enbart en viss rättshandling, en viss egendom eller en viss frå- ga, t.ex. en fastighetsaffär eller ett arvsskifte, ifall detta är tillräckligt för att tillvarata huvudmannens intres- sen. Intressebevakaren bör sköta om huvudmannens ekonomi på ett sådant sätt att egendomen och dess avkastning kan användas till nytta för huvudmannen. Intressebevakaren har rätt att använda huvudmannens tillgångar endast och enbart på ett sätt som ligger i hu- vudmannens intresse. Intressebevakaren har t.ex. an- vändningsrätten till huvudmannens bankkonton, dvs. fullmakt att från kontot betala huvudmannens räkning- ar. Intressebevakaren bör också se till att huvudmannen får, i relation till sina tillgångar, en rimlig summa pengar för sina personliga utgifter. Intressebevakaren har inte rätt att skänka bort av huvudmannens egendom.
Utöver skötseln av de ekonomiska angelägenheter- na bör intressebevakaren också se till att huvudman- nen får vederbörlig vård, omsorg och rehabilitering. Intressebevakaren bör därför vid behov vara i kontakt med exempelvis social- och hälsovårdsmyndigheter- na i kommunen, i syfte att tillhandahålla den service som behövs. Däremot hör det inte till intressebevaka-
Den som i förväg ombesörjt skötseln av sina egna angelägenheter, t.ex. med en intressebevakningsfullmakt, behöver inte någon intressebevakare.
En intressebevakare förordnas vanligen för att sköta sin huvudmans ekonomiska angelägenheter.
rens uppgifter att själv stå för den fysiska vården. Det är emellertid möjligt att intressebevakaren får i uppgift att sköta frågor i anslutning till sin huvudmans sjukvård, men det är ovanligt. I dylika frågor är intressebevaka- rens rätt att företräda sin huvudman alltid sekundär: in- tressebevakaren får besluta om dessa först då huvud- mannen själv inte längre förstår deras innebörd.
Intressebevakaren bör alltid sträva till ett så gott samarbete som möjligt med sin huvudman. Innan in- tressebevakaren fattar beslut i en för huvudmannen viktig angelägenhet bör denne be om huvudmannens åsikt, såvida det inte är omöjligt t.ex. på grund av att huvudmannen är medvetslös, eller av någon annan lik- nande orsak. Även om man i allmänhet hör huvudman- nen, kan dennes viljeyttring inte alltid beaktas – t.ex. då huvudmannen inte förstår själva frågan. Tystnads- plikten är utgångspunkten i all intressebevakning, och intressebevakaren får alltså inte avslöja uppgifter om sin huvudman inför dennes släktingar. Å andra sidan är intressebevakarens uppgift att tillvarata sin huvudmans intressen, och till dem kan höra att man har ett funge- rande samarbete med huvudmannens närstående och anhöriga.
Vem kan vara intressebevakare
Till intressebevakare kan utses en person som är lämplig för uppdraget, och som ger sitt samtycke. Det kan vara en nära anhörig, en annan släkting, en betrodd person eller en allmän intressebevakare, som å tjänstens vägnar sköter intressebevakarens uppgifter. Ofta är intressebe- vakaren en av de anhöriga. De allmänna intressebeva- karna är vanligen anställda vid en rättshjälpsbyrå, men det kan också vara en annan tjänsteleverantör.
Intressebevakarens uppdrag kan vara krävande, t.ex. på grund av huvudmannens förmögenhet eller
48 Handbok i att förbereda sig juridiskt